Tappsko

Xipo trapade av sig en sko i söndags, så det blir rätt lugnt med ridningen denna veckan. Hovslagaren hade inte tid att komma förrän på fredagen på vår redan inbokade tid. Han trodde dock att det skulle vara ok att rida på sågspånet i manegen. Om nu Xipo inte protesterar, han var inte så pigg på att fortsätta trava när skon lossnade i söndags. Jag tyckte hoven så lite demolerad ut där sömmarna lossnat, så jag var ju ett nervöst vrak, men hovslagaren verkade mer ta det med ro när jag beskrev vad som hänt.

Innan Xipo tappade skon var det lite rodeo då jag inte kom upp på honom efter att ha försökt i tio minuter och jag var helt uppgiven.
Han hade ju inte stått still senaste gångerna så jag fick rådet att ställa honom med nosen mot väggen i ett hörn och kliva upp från en pall. Det var inte alls bra, han gillade inte att stå så instängd och när jag klev upp på pallen blev jag ju jätteläskig för jag var så lång. Till slut fick han nog och drog i iväg i galopp, välte omkull pallen med mig på och skrämde den stackars ponnyn som också var i ridhuset. Fast ryttaren verkade inte ta illa upp. Xipo lugnade sig snabbt (som vanligt?) så han var lätt att få tag på som tur var. Jag fick nog av att försöka med pallar och ställde honom längs med ena väggen och klev upp från höger sida bara för att inte fortsätta stressa honom och då stod han blickstill. Resten av ridpasset så sneglade han misstänksamt på pallen varje gång vi red förbi...
Jag tycker det är så synd att stressa upp honom och göra honom rädd för såna här småsaker så ibland undrar jag om jag tagit mig vatten över huvudet. Eftersom Xipo har så bra psyke glömmer jag bort att han är en femåring som i vissa aspekter är känslig som ett fullblod och inte är en islandshäst...