Varje söndag så brukar jag titta på film på föreningen, men idag blev visningen inställd för filmerna hade inte hunnit fram med posten. Suck, jag känner mig helt vilsen... Det blev ingen ridlektion heller för min tränare skulle fira fars dag med hela sin familj. Jag red ut istället tillsammans med Sofia på Julia. Xipo skötte sig mycket bra, som vanligt kanske jag ska skriva? Men hur kul är det att rida ut i ett jämngrått skymningsmörker trots att klockan bara är halv två och det är så fuktigt att regnet kondenserar på ridjackan?
Nu har jag inköpt en ny stryktålig mobil. Den har även kamera så när jag införskaffat sladden att koppla ihop den med datorn kanske det blir fler bilder i bloggen också.
Murphys lag säger ungefär att om nånting kan gå fel så kan det göra det vi sämsta möjliga tillfälle. I mitt fall så tappar jag mobiltelefonen i golvet kvällen (natten?) innan jag ska åka iväg till Södertälje för ett forskningssamarbete. Jag har en stenålderstelefon (anno 1997) hemma som SIM-kortet från Volvo redan sitter i, men den har en stand-by-tid som är kortare än resan jag ska på (alltså två dygn). Och min andra telefon, med en spräckt skräm men som fortfarande fungerar, ligger nog i en skrivbordslåda på jobbet. Så jag kommer att vara telefonlös på resan. Tur att jag inte hade SMS-biljett för tåget, för då hade jag varit så rökt... Nu var det ingen dyr telefon och den hade några år på nacken, men jag var ändå rätt förtjust i den. Självklart är den så gammal att den givetvis inte går att köpa längre. Jag borde väl skaffa en modern telefon, som Sony Ericsson Aino, men den verkar inte så stallanpassad.
Lektion idag igen och det gick faktiskt helt suveränt bra, till slut... Fia, som tränade oss, sa att hon nog aldrig hade sett oss bättre. Nu ska vi bara se till att det går snabbare att ta sig till nivån. Idag hade jag värmt upp nästan en halvtimme på egen hand och sen ridit en halvtimme för Fia innan Xipo gick riktigt bra. Nu vet jag i alla falla hur det ska kännas. Lite besvikelse efteråt att Xipo knappt var svettig, med tanke på att han hade jobbat ovanligt mycket. Hmm, han kanske inte svettas alls när det är kallt? Eller så måste det till längre perioder av träning på den nivån, snarare ett helt ridpass, dvs. mer än 40 minuter? Jag tycker att Xipo har satt jättemycket päls men Fia tyckte att det inte såg ut som han hade satt någon vinterpäls alls. Jaja, då slipper jag i alla fall ta fram klippmaskinen.
Efter att ha sett ett antal dansföreställningar som inte gav mig något så har jag äntligen sett nånting som verkligen tilltalade mig, nämligen "Of Gods and Driftwood" av koreografen Kenneth Flak. Vad var det som gjorde att det här verket gav något då? För det första tyckte jag att temat var rätt intressant, mänskliga gudar, i detta fallet i form av Odin, Tor och Loke. Man ska inte hänga upp sig på att två av dansarna var kvinnor, är man gud så har nog könsroller mindre betydelse. Mindre attraktiva drag som dominans, grymhet och till slut död (och födelse?) var i alla fall fascinerande att se på. Sen fanns det också viss humor i verket. För det andra så var dansen väldigt extrovert och uttrycksfull. Dansverk som mest är introvert navelskådande slipper jag helst. För det tredje så använde sig koreografen av dansarnas fysiska kapacitet. Styrka och akrobatik förutom precision, synkronisering och uttrycksfullhet. Och till sist så var det bra och suggestiv musik, som man faktiskt utnyttjade i koreografin (annars verkar det inte vara inne att dansa i takt med musiken i modern danskonst längre). Det är bara att inse att jag inte pallar dansverk utan någon som helst musik, som "inuti" av Jeanette Langert som jag såg förra veckan.
Tyvärr var vi nog inte mer än 20 åskådare i salongen. Pinsamt, det här hade förtjänat bättre. Jag undrar om det beror på att det gavs på Atalante vilket nog får anses som den mest alternativa scenen i Göteborg? Om jag hade haft tid så skulle jag nog försökt se om verket imorgon.
Man kan faktiskt se ett kort videoklipp på Youtube:
Idag har vi ridit lektion för första gången på 3 veckor. Som vanligt så var jag mycket svettigare än hästen efteråt. Jag undrar varför, det måste väl ändå vara fel? Trots att det regnade och var allmänt skitväder så var vi faktiskt ensamma i ridhuset. Men de flesta andra städade stallet och gårdsplan, men jag gjorde ju mitt förra veckan...
Jag är rätt nöjd med lektionen, och jag hoppas Fia är detsamma. Bland annat blev det ett antal galoppfattningar från både trav och skritt. På det hela taget har vi blivit bättre fast jag känner mig sämre... Min sits har blivit bättre, framförallt i galoppen och händerna har blivit mycket bättre. Xipo har blivit stabilare i alla gångarter, men så har vi också tränat lite tyngre övningar på egen hand som öppna i trav och förvänd galopp.
Jag har haft bättre dar. Det var inte kul på jobbet (det var onsdag så idag var jag på Volvo i Torslanda) och jag hade sovit väldigt dåligt inatt, så jag var helt nerkörd i skorna när jag kom till stallet. Men efter att fixat mat till Xipo och mockat boxen så kände jag ändå för ett lugnt ridpass. Tyvärr så hade Xipo ett ytligt sår på ena benet som var pyttelite svullet så jag bestämde mig för att det fick vara ändå. Jag spolade rent såret så mycket som möjligt med vattenslangen och smorde sen in det med lite antiseptisk LHP-salva. Sen var det bara att åka hem.
Imorgon bara måste bara bli bättre. Jag ska inte rida, men det är en viktig dag på andra sätt...
Nördig ingenjör med en naturlig fallenhet att förstå stora komplexa system. Tanken är att jag skall doktorera med start höstterminen 2008, fortfarande som anställd av Volvo.
Större delen av fritiden går åt till den egna hästen, en ung lusitano som jag importerat själv från Portugal. Den lilla tid som blir över ägnas åt att umgås med nära vänner samt att titta på film och balett.
Innan jag började med ridningen seriöst tränade jag väldigt mycket kampkonst, främst aikido, något jag faktiskt tror hjälper mig i min ridning (fast jag har även fuskat lite med balett också).