Falsterbo Horse Show

För jag vet inte vilket år i rad så besökte jag Falsterbo Horse Show. Det är inte precis ett evenemang som är ett under av effektivitet när det gäller servicen mot besökarna (en dag var kön till inträdesbiljetterna 40 minuter som längst), men man kanske inte ska begära mer när nästan allt sköts av ideella krafter. Å andra sidan underlättar det att ha med en ackrediterad journalist i bilen för då parkerar man 50 meter från ingången och inte två kilometer. Resan ner och hem igen passade jag och Kajsa på att sova över hos föräldrar (hennes) och vänner (mina) som bor i Skåne. Mycket uppskattat av oss (och dom hoppas jag). Nackdelen att åka tillsammans med en ackrediterad journalist är att hon måste jobba, vilket gör att rätt mycket tid gick åt att titta på när någon annan jobbar eller så fick jag drälla runt på det stora mässområdet på egen hand.

Lite tävlingar såg jag också, först den populära hunting-klassen på onsdagen (hoppning och terränghinder efter varandra i samma bana) som vanns i övertygande stil av Kieran Carey. Tyvärr skymde resultattavlan storbildsskärmen, vilket verkade rätt korkat planerat. Den andra tävlingen var dressyr grand prix som vanns inte helt oväntat av Anky van Grunsven. Tyvärr blev jag lite besviken på dressyrtävlingen, det var ingen häst som jag tyckte var inspirerande att se på. Att man dessutom inte får lov att visa bedömningssifforna som de 5 olika domarna gav för de olika momenten som ingår i programmet enligt de tinternationella tävlngsreglementet är dessutom rent ut sagt skitdåligt. På den nivån tycker jag att man kan begära att domarna står för sina bedömningar. Det är nästan så man anstränger sig för att tävlingsdressyr ska vara så publikfrånvänt som möjligt, en snobbsport helt enkelt.

På mässområdet fanns det som sagt var väldigt många som sålde saker, så man blir lite matt efter att ha gått runt ett tag. Och jag orkade inte vara så entusiastisk över alla prylar i värmen. Men jag köpte en ny ridjacka, vilket jag letat efter rätt länge. Som vanligt brukar det vara rätt svårt att hitta ridkläder för män och om man vill ha nån valmöjlighet när det gäller färger så är det rent tur. Men den här matchade mina bruna ridbyxor väldigt bra. Nu är det ju inte riktigt sånt väder att man behöver en jacka när man rider, men det skadar ju inte att vara lite förutseende.