Jever och Elbe

Om man kör över gränsen från Nederländerna till Tyskland allra längs norrut så befinner man sig inte så långt från den tyska staden Jever. Man kan ju nu fråga sig varför det skulle vara så märkvärdigt, om man nu somjag inte är förtjust i öl av pils-typ med mycket beska. För i staden Jever bryggs nämligen ölet Jever (logiskt va?), som är känt för att vara världens torraste öl (minst söta alltså) med extremt mycket beska.
Eftersom vi är rätt misslyckade som turister (mer om detta senare) så fanns det inga platser kvar på någon guidad visning den eftermiddagen och det tidigaste vi kunde komma med på var på eftermiddagen nästa dag. Men vi hade inte lust att vänta så länge så det enda vi gjorde som var ölrelaterat var att titta lite och shoppa ett ölglas i bryggerishopen som var centralt placerat i stan utmed turiststråket.

Vi fortsatte med bil till färjan över Elbe mellan Wischhafen och Glückstadt (Önskehamnen och Lyckostaden?) så vi skulle slippa köra om Hamburg. Vi hade förhoppningen att kunna hitta ett bra ställe att sova i Glückstadt, men det visade sig att vi hamnat mitt i matjesillveckan och alla roliga pensionat var fullbokade. Eftersom vi inte alls suktade efter matjes lämnade vi Glückstadt så fort vi kunde och fortsatte till närmsta större stad, Elsmhorn, där vi till slut lyckades förhandla oss till ett fint hotellrum till ett vettigt pris. Rummet visade sig vara idiotvarmt men det löste sig med full vädring i alla fyra fönstren. Middagen blev lite mer problematisk eftersom klockan närmade sig tio, men den vänliga personalen på Drei Kronen slängde snabbt ihop ett par wienerschnitzlar till oss trots att köket egentligen hade stängt. Om man nån gång ska övernatta i Elmshorn så är det på Drei Kronen man ska bo.