Det förra inlägget var alldeles för långt så jag får försöka sammanfatta svaret på frågan:
Jag sprang in i väggen utvecklingsmässigt och kunde inte hitta något sätt att gå vidare. I stället för att stanna kvar och kämpa på (Gambate på japanska!) som väl hade varit den mest budomässiga lösningen så valde jag att göra något annat.
Han har skrivit kokboken för alla bakfulla
-
Alla hanterar vi baksmällor på olika sätt, men det är inte alltid den där
kebabpizzan med pommes frites gör jobbet. Oskar Ekman har samlat bakiskurer
från ...
8 timmar sedan
2 kommentarer:
Standardbudolösningen "kämpa på" tror jag inte längre på. Det är en sån där standardgrej som man säger till en grupp för att ge den rätt anda; på individuellt plan kan det leda hur fel som helst. Tror jag.
Jag var upp till läger hos er i Kiruna, förresten, under mitt första stapplande aikidoår.
Problemet är väl att veta när det bara är motigt (för det blir det alltid förr eller senare) och när det går över till att bli destruktivt. Man kan ju hoppas att budoträningen lär en skillnaden.
Jo, efter att ha läst gamla inlägg på din blogg förstod jag vem du var, vi har även setts när du tränade på Iyasaka.
Skicka en kommentar