tisdag 9 september 2008

Lång konvalescens

Nu har vi varit på hästkliniken på Åby. Det tog i princip hela dan. Inte själva besöket alltså för det var rätt snart avklarat,men allt runtinkring:
Köra till stallet. Borsta Xipo. Leta efter transportskydden som jag aldrig hittade utan fick låna av Kristina. Få på dem. Lasta honom (och han var rätt skeptisk till att gå in i transporten till att börja med, som tur var fick jag hjälp av Kristina). Köra ner till Åby. Undersökas. Vänta medan det lugnande medlet slutade verka så vi kunde köra hem igen. Lasta på honom på transporten, denna gång ensam. Köra hem till stallet igen. Lasta av honom. Ta av transportskydden. Släppa ut honom i hagen. Sätta på ett regntäcke (fel ordning, jag vet att det hade varit enklare att sätta på täcket först, men han var så kissnödig i stallgången). Köra till Kungälv för att hämta ut antibiotika på apoteket. Äta en halvdan sushilunch i Kungälv (ska nog rapportera in det till http://www.sushikartan.se/). Åka tillbaka till stallet för att ge honom antibiotikan (tur att Sofia var där och kunde hjälpa till, man vill inte spilla preparatet då det kostar en hundralapp per dos).

På kliniken var de inte så imponerade. Dels var Xipo sedvanligt sjåpig och hetsade upp sig när "sköterskan" skulle rengöra såret så han fick först lugnande, sen en brems runt näsan och till slut smärtstillande. Så ont gör det faktiskt inte, hetlevrade portugis! Dels var de väl inte riktigt nöjda med det råd jag fick av jourhavande distriktsveterinär i Stenungsund på telefon när jag ringde dit i torsdags. Veterinären på Åby beklagade att han inte hade sytts på en gång för då hade konvalescensen troligen blivit mycket kortare, som det är nu så kunde de ta flera veckor innan såret läker och det blir troligen ett fult ärr också. Och så skulle Xipo vila under tiden! Jag som vet hur han blir efter att inte blivit riden efter bara några få dagar...
Jag skulle lägga om såret med kompress dagligen så länge det vätskade sig. Med tanke på att han är liiite jobbig när det ska göras och att man måste vara två så hoppas jag det inte måste göras alltför länge till. Om det tog lång tid så skulle vi nog behöva komma på återbesök. Jag fick med mig kompresser och bandage så jag klarade mig en vecka i alla fall (det kommer säkert på räkningen de skickar hem).
Veterinären undersökte tänderna också, men då gick jag ut från undersökningsrummet. Det är ingen vacker syn när de spärrar upp munnen på en häst. Men tänderna såg tydligen riktigt bra ut. De slipade av några kanter så att Xipo inte skulle få sår i kinderna så lätt. Så om han inte går upp i vikt så beror det i alla fall inte på att han inte kan tugga ordentligt.

Just det, de vägde honom också för att få rätt dos på antibiotikan. Han vägde mycket mindre än jag trodde, närmare 40 kg mindre! Så målet är att han ska gå upp 80 kg och inte 40! Veterinären var inte orolig att han skulle vara för mager (än?) och tyckte att jag skulle sluta med kraftfoder så länge han vilade så att han inte skulle få så mycket överskottsenergi. Jag är inte helt övertygad att sluta helt med kraftfoder är en jättebra idé för en underviktig häst som äter dåligt med grovfoder så jag har nu skaffat "Cool mix" foder speciellt för att lugna ner heta hästar.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar