Dressyrträning

Jag glömde ju skriva att jag faktiskt kom ihåg att titta på dressyrträningen för Inga-May Bylund efterföljande fredag.

Intressant och lärorikt, minst sagt. Hon kanske inte skulle passa mig som instruktör, men det var jättekul att se hur mycket man kan åstadkomma på bara en lektion. Det var stor skillnad på Marcus och hans häst Karlsson, som huvudsakligen är ett hoppekipage, i början och i slutet av träningspasset. Från en rätt tung och stor galopp fick Karlsson ett mycket lättare steg när Marcus lyckades samla ihop hans stora kropp. Galoppiruetterna var inte långt borta. Jag hoppas Marcus kände det när han satt på, för till och med jag kunde se det tydligt från läktaren.

Förresten har jag träningsvärk efter kampkonstträningen. Urrrk! Så går det när man aktiverar muskler man inte använt på länge...