Framsteg på bara en timme

Jag tycker att det har gått sämre och sämre att rida senaste veckorna. Men det är delvis därför jag har en tränare som jag rider för varje vecka. Ibland fastnar man i vinkelvolten och då behöver jag nån som kan föra mig på rätt spår. Maria är bra som tränare för jag tycker hon har en tydlig bild av målet, däremot är jag inte alltid så mottaglig för hur jag ska följa vägen dit. Idag blev jag rätt irriterad för jag inte kunde få till min kroppskoordination och jag hoppas det inte gick ut över Maria.
Men till slut gick det faktiskt över all förväntan och Xipo verkade röra sig riktigt bra så jag hoppas den onda cirkeln är bruten. Maria var i alla fall mycket nöjd med att det gick så mycket bättre i slutet av lektionen än i början, och jag med. Helena sa dessutom att Xipo hade sett fin ut när vi slutade lektionen.

En slutsats kan jag dra, det är mycket mindre ansträngande att rida när man gör rätt än när man gör fel! Jag blev lika svettig idag som på lektionen förra veckan för att jag anstränger mig så i onödan. Maria tyckte jag ska äta extra magnesium.

Innan dagens lektion kändes det inte så lönt att åka på kurs med Xipo när jag måste jobba så mycket med grunderna, men kan jag behålla känslan från ikväll ska det nog lösa sig de närmsta veckorna.
João Lynce kommer till Sverige första helgen i april och Charlotte Wittbom kommer helgen innan. Jag skulle ridit för Charlotte i höstas om inte Xipo skadat sig så jag ska nog försöka komma med den här gången om det finns platser kvar. Sen måste det nog dröja en månad eller så till nästa kurs, jag kan inte lägga hur mycket pengar som helst på träning...