Traktorrace

Som en naturlig fortsättning på de antropologiska studierna av vad man gör som Skaraborgsbo så denna gång besökte jag det årliga traktorracet i Södra Lundby, vilket enligt kommentatorerna var det första och största traktorracet. Oavsett vilket så var det det 17:e i ordningen och denna gång med 5013 betalande åskådare vilket fick kommentatorerna att säga att det var det största eventet i regionen, men då tänkte de nog inte på stochampionatet .
Själva tävlingarna var en cup med där man tävlade två och två i parallelslalom med bäst av tre race och det var tydligt att för att ha någon chans så gäller det att ha en specialbyggd traktor för tillfället, vanliga bruksiga amatörtraktorer göre sig icke besvär. För att få en uppfattning kan man ju titta på filmen nedan, spola förbi den första minuten där de försöker elda upp en bil genom att övervarva motorn…
Loppen var rätt spännande, men eventet som sådant var rätt segt. Det skulle börja klockan 18, men den första timme ägnades mest åt fånigheter. Sen la man in en paus på tjugo minuter mitt i det hela, inte för att det var en naturlig brytpunkt innan semifinalerna, utan för att det fanns ett inofficiellt tidsprogram som “krävde” det. Efter pausen skulle man köra husvagnsrace, så då åkte tröttnade vi och åkte hem utan att ha sett vem som vann. Det enda vi vet är att de två senaste årens vinnare åkte ut i ena semifinalen mot en duktigt trimmad traktor.

Travpremiär

Ja, inte för Xipo då, utan husse gick på travet för första gången i sitt liv. Om man bor mitt i värsta travlandet (Skaraborg) och den största tävlingen för året (stochampionatet) går på Axevalla travbana tre mil bort, samt att ens sambo är värd för ett sällskap i VIP-loungen så kan man inte gärna låta bli?
Jag är faktiskt positivt överraskad. Det är en helt annan sak att se loppen live än på TV och om man dessutom tar med möjligheten att äta mat, dricka öl samt spela för pengar förstår till och med jag lockelsen att gå på travet. Nu spelade jag och Kajsa i varje lopp och med hjälp av statistiken i tävlingsprogrammet lyckades vi nästan gå jämnt upp, så jag inser att med bättre fackkunskap så kan man nog gå med vinst också.
Själva championatet vanns av storfavoriten Tamla Celeber, vi lyckades faktiskt pricka in de tre först placerade hästarna i vår tvilling.
Tyvärr var ju vädret rätt kasst så det blev inte den stora folkfest som det hade kunna bli, den intilliggande campingplatsen var inte fylld (ja, det är precis som på hästtävlingarna på Falsterbo, fast med mer omsatta pengar).
Fotnot: Defileringen leddes av två vita kladruper-hästar från Beridna högvakten. Skittjusiga.

Tävlingsdebut i LA:1

Som jag skrev tidigare så anmälde jag mig till en kvällstävling i dressyr hos Gäsenereyttarna en vecka efter att Kajsa tävlade Xipo i Floby. Efter lite fundering så anmälde jag mig till både Lätt B:1 och Lätt A:1 även om det kunde bli lite varmt för Xipo att gå två klasser samma kväll.

Gäseneryttarnas tävlingsanläggning ligger verkligen mitt i ingenstans. Kajsa som hade varit där tidigare hade som tur var programmerat in den i GPS:en, annars hade vi nog kört fel på vägen. Som det var nu körde vi säkert närmsta vägen, men de drygt fyrtio kilometrarna tog ändå nästan en timme.
Tyvärr blev framridningen jättelång. Jag hade inte uppmärksammat att de hade ändrat startlistorna under förmiddagen så min första starttid var en halvtimme senare än jag hade beräknat och sen var de ytterligare en kvart sena. Å andra sidan så hade de varit jättesnälla nog att se till att jag fick en verkligt kort paus mellan mina två starter vilket funkar så mycket bättre för Xipo.

Det gick faktiskt oerhört bra. Den långa uppvärmningen gjorde att Xipo var något uttråkad, men i alla fall inte spänd, och han tog flugorna väldigt bra. Jag slog personligt rekord i Lätt B:1 med 64,4% vilket ledde till en delad fjärdeplats. I Lätt A:1, som jag aldrig har ridit innan var Xipo om möjligt ännu mer skärpt och vi fick till en ritt med väldigt bra flyt utan några grova missar och ett slutresultat på 63,95%. Jag har ingen aning om vad det gav för placering för vi åkte därifrån innan alla hade ridit klart.

Paus? Inte då!

Nu är det väldigt länge sen bloggen uppdaterades med hästrelaterade saker. Det innebär inte att jag och Xipo har lagt ner ridningen, men Xipo gick tillsammans med den röda och den svarte i några hagar längre bort från ridbanan så det har blivit mest uteritter. Eller jag tog faktiskt nästan tre veckors paus, bland annat för att jag var i USA en vecka. Som tur var fanns Kajsa som kunde underhållsrida Xipo lite under tiden. Det var egentligen rätt bra visade det sig.

Kajsa hade tänkt tävla med  sin stora röda häst på kvällstävlingarna i Floby (för övrigt väldigt en välorganiserad, trevlig och opretentiös tävling) men hon blev tyvärr halt tre veckor innan på grund av ett sår (hästen alltså, inte Kajsa). Som tur var fanns ju den portugisiska stunthästen att tillgå, han skulle knappast vinna, men jag tyckte han borde vara tillräckligt tränad för att klara av det utan att det skulle bli pinsamt. Kajsa red en lektion för sin tränare på honom och debuterade sen honom i Lätt A:1.

Trots att Xipo bröt av mitt i den förvända galoppen, vilket är svårighetskoefficient på tillika ett moment där han borde plocka poäng istället för att tappa dem,´och trots att Kajsa red fel två gånger så slutade dom på dryga 61%. Utan missarna så hade de till och med blivit placerade bland de fem bästa, nu hamnade de strax ovanför mitten. En väldigt lyckad debut för X alltså.

Lite stärkt av detta har jag anmält mig till både LB:1 och LA:1 på en övningstävling nästa vecka.