Working equitation igen...

Idag var det dags för working equitation-träning igen. Vi var ute i god tid för att hjälpa till och bygga teknikbana och Xipo fick stå och vänta i gången utanför manegen medan jag bar hinder. Det är svårt att tro, men att stå uppbunden och vänta är en av Xipos absolut bästa grenar, förutom då han kissar i stallgången.
Uppvärmningen bland alla hinder gick alldeles utmärkt, ända tills Johanna skulle bära in tjuren på banan. Inte för att Xipo verkade tycka att den var så hemskt, men de övriga hästarna blev helt förskräckta och sen gick Xipo runt i 20 minuter och försökte luska ut var det hemska fanns som man skulle bli rädd för. Tjuren hade han ju sett förr så det kunde ju inte vara den...

När vi övade på de enskilda hindrena gick blandat, idag så var det dubbelslalom enligt nya svenska tävlingsreglementet, enkelslalom, side-pass, fårfolla, bro, L för att ringa i klockan och fånga ringen på tjuren. Side-passen hade vi faktiskt övat på så den gick alldeles utmärkt. Den här gången fick vi faktiskt fånga ringen på tjuren också, och inte bara rida med lansen i näven, så vi har uppgraderats!

Men när det var dags att rida hel bana på slutet så hade Xipo skärpt sig 1000% och det gick över förväntan. Väldigt kul, även om vi bara red den i skritt och trav, vilket är helt tillåtet i debutant-klass. Xipo var både uppmärksam och välkontrollerad, till och med i ryggningarna som gick att göra ett steg i taget. Mental note: Ta av broddarna fram nästa gång vi ska ta bron i trav.
Om vi övar några gånger till kan vi nog tävla första helgen i juni utan att göra bort oss fullständigt.

Tränaren Johanna liknade lusitanohästen vid en bordercollie, man måste alltid ge dom en uppgift för att de ska vara nöjda. Då kan man undra varför Xipo är så bra på att stå uppbunden, men han ser väl det som en uppgift också?