torsdag 14 augusti 2008
Jobba på allvar...
Det tråkiga med att börja jobba är att jag börjat sova dåligt igen. Inte nog med att jag lägger mig sent (jag är ju kvar i stallet till rätt sent), jag vaknar tidigare än jag behöver. Så jag går omkring och är skittrött på dagarna. Igår till och med somnade jag under ett möte. Men mina arbetskompisar skämtar mest om det...
Vi har rätt kul på min grupp på jobbet, en av de allra största fördelarna. Imorgon ska vi förhoppningsvis äta sopp- och tårtbuffé på Conditori Steinbrenner & Nyberg.
Det blåser mycket utomhus...
Först skulle vi rida igenom den gigantiska vattenpölen i paddocken och jag tänkte att nu tvärvägrar han så jag ramlar av i vattnet, men det var inga som helst problem. Xipo tyckte de andra hästarna gick lite slött så han drog upp i täten och låg kvar där i över en halvtimme. Det var bara när vi vände hemåt som de andra hästarna fick lite mer sprutt.
Xipo gick faktiskt på i rätt bra form hela tiden, och jag tror jag har kommit på hur jag ska hantera tyglarna mjukare så han tyggar på bettet och inte känner sig bromsad. Det var bara några få gånger han spände upp sig för att det var nåt läskigt han såg längs vägen, men han var alltid kontrollerbar.
Imorgon är det lektion med Maria. Ska bli spännande att se hur han går då...
onsdag 13 augusti 2008
Ridning som vanligt, igen...
Jag lyckades få Xipo jobba på i hyfsat bra form i alla gångarterna och jag är speciellt nöjd med att jag kunde få honom att gå både på rakt spår och en halv volt med rätt position på huvud och rygg utan att han ville lyfta huvudet även i slutet av passet. Sen märker jag att han går bättre när jag är tuffare mot honom. Nu stod det en röd stol i enahörnet och denhar ju aldrig stått där innan så den ville han inte alls gå nära. Jag accepterar inte sånt så vi fick både skritta och trava förbi där ett antal gånger i öppna och då gick han kanon antaglien för att jag verkligen drev honom framför mig och inte accepterade några dumheter.
Men jag måste börja ha klocka på mig när jag rider. Jag hade varit i stallet mer än tre timmar när jag åkte därifrån och jag tror en bidragande orsak var det långa ridpasset. Men som sagt var, jag hade ju ingen klocka på mig så jag vet inte exakt hur länge vi höll på. Xipo är ju inte så gammal så jag funderar på om han blir överansträngd, men eftersom jag galopperar i kanske 5 minuter och travar i kanske 20 minuter så blir det ju väldigt mycket skritt och det är ju inte så farligt. Det är nog jobbigare för hans hjärna. Jag får se till att den inte blir överansträngd när han måste koncentrera sig så länge i sträck...
Eftersom jag kom till stallet så sent kom jag också hem jättesent, inte förrän kl 22.
tisdag 12 augusti 2008
Mer mekande med dator och TV
Men sen vad jag kunde testa så orkade datorn inte riktigt med spela upp matroschka-filer med Full-HD upplösning (1080p). Däremot funkade wmv-filer...
Får se vad jag kan göra åt det, om det bara är en codec-fråga eller om jag måste skaffa ett vassare moderkort. Suck, när jag köpte mitt moderkort var det nästan det enda som hade inbyggt stöd för HDMI, och nu är det redan så föråldrat att det har utgått ur tillverkarens sortiment. vad jag förstod kunde jag återanvända processor och minne från den konfiguration jag har nu. Enligt Fredrik på jobbet så skulle jag kanske inte ens behöva formatera om hårddisken där jag har installerat Windows Vista.
lördag 9 augusti 2008
Världens häftigaste skulpturutställning?
Jag vet faktiskt inte om utställningen i Pilane gravfält på Tjörn är världens häftigaste skulpturutställning, men jag blev dj-vligt tagen när jag var där idag. Det är väldigt länge sen jag blev så upprymd av att titta på en konstutställning. Jag blev så tagen att jag var tvungen att stänga av bilstereon så att det var tyst i bilen på vägen hem till Göteborg för att kunna smälta intrycken.Hade jag vetat hur bra det var hade jag tagit med en picknickkorg och käkat i "utställningssalen" för vädret var faktiskt bättre än vad man kunde tro enligt SMHI.
Mannen som lyckats åstadkomma allt detta heter Peter Lennby. Jag vet inte om han varit så inblandad i det konstnärliga arbetet att han också varit med och placerat ut konstverken , men han har all min all respekt för att han genomfört ett sånt här projekt.
Jag kan inte förklara alla intryck med ord och tyvärr gör bilder inte alls rättvisa den känsla jag fick av att vara på plats, men några konkreta saker bidrog definitivt till helhetsupplevelsen.
Först så var ju själva "lokalen", ett naturreservat på Tjörn, mycket vacker och upplevelsen förhöjdes av den vackra naturen och av fåren som betade där. Dessutom tyckte jag att det var en extra kick att man tagit ett gravfält, ett område som historiskt varit väldigt viktigt för folk, och använde till något som är "viktigt" idag (ja, jag tycker att kultur är viktigt i vårt samhälle).
Sen hade man placerat ut konstverken mycket bra i naturen, de blev liksom en organisk del av helheten, även om de är gjorda av människor i nutid, och trots att de flesta konstverken var inte gjorda för just denna platsen.
Sist så tycker jag att själva konstverken höll hög klass. Det fanns en bakomliggande tanke (inte alltid formulerbar i ord) som varkonsekvent och proffsigt utförd. Om man läste broschyren man fick vid inträdet fattade man att det inte precis är några amatörer som ställde ut på gravfältet utan internationella tungviktare.
Bilden är utsikten genom "Pilane Sten" av Knut Wold, inte för att det var det som grep mig mest utan för att det blev den bilden som jag blev mest nöjd med.
Ridning som vanligt
Vädret var ju fint så jag släppte ut Xipo och Martell i hagen innan jag åkte från stallet, men jag hörde precis ett åskmuller så jag hoppas blixten inte slår ner i hagen. Att det regnar lite när det varken blåser eller är speciellt kallt gör ju inget. Hästar är byggda att vara ute, oavsett vad alla hästägare säger som sveper in sina älsklingar i täcken hela tiden.
Jag önskar att den tuffare träningen skulle ge resultat bums, men jag får nog ha tålamod minst några månader till, det är ju bara två veckor sen vi red för João och det är bara två veckor tills vi ska rida igen. Jag pratade med Helena och hon skulle försöka rida Xipo på söndag. Det blir nyttigt att höra vad någon tycker som är duktig på att rida dressyr, men som inte är "insnöad" på portugisiska hästar och ridning. Förhoppningsvis så blir det lite kul för helena också så det inte bara känns som en massa merjobb för henne
torsdag 7 augusti 2008
Första lektion med Maria på en månad
Jag och Xipo hade lektion för Maria idag för första gången på fyra veckor. Jag tyckte inte att det var så tufft under själva lektionen, men jag är helt slut så här efteråt. Det var nog rätt tufft för Xipo också, han var rätt missnöjd flera gånger under lektionen för det var jobbigare än vanligt för honom, den här gången fick han inga möjligheter att gå och slappa så länge jag satt ryggen.
Jag blir tuffare och mer säker på vad jag gör hela tiden tyckte Maria (bra alltså!). Dessutom så tyckte hon att Xipo grovat till sig på alla ledder, både över bogarna och över baken. Dessutom verkar han växa lite på höjden. Det märks nog tydligare för henne som inte sett honom på en månad, jag ser ju honom varje dag så för mig är ju förändringarna mer gradvisa. Så jag verkar få en lite större häst än vad jag trodde från början, ingen nackdel...
Jag är rätt nöjd efter lektionen för jag känner ju att Xipo jobbar mer som han ska när jag är mer bestämd. Men han försöker ju hela tiden att hitta nya sätt att smita undan det tunga arbetet , som alla unghästar, och jag är inte riktigt så erfaren så jag kan parera det hela tiden. Men det är ju därför jag har en instruktör...