söndag 19 december 2010

Uteritt mitt i snön

En ridtur på Varaslätten, precis som för en vecka sedan. Men utan lika strålande solsken. Lika bra att Xipo får berätta själv:
Du är skitlångsam på att sitta upp. Nu går vi. Nu. Nu! Nu...
...
Det är en grind här och den är stängd. Inte bra! Hur ska vi då kunna göra nåt? Bäst vi går tillbaka till de andra hästarna och lägger ner den här idén.
...
Du, det är rätt många konstiga saker här. Jag måste nog gå mitt i vägen eftersom det är konstiga saker på båda sidor om oss.
...
Skritt är skittråkigt. Jag tycker att trava är en mycket bättre ide. Jag har jättebra grepp vad du än säger. Trava? Nu? Vad är det som snurrar därborta? Rör den sig hitåt? Nä! Trava då?
...
Jag bryr mig inte om att det går en fånig hund i snön därborta. Skulle vi kanske kunna gå lite fortare, det här går långsamt? Och det blåser på min rumpa.
...
Jag fattar att vi inte kan gå rakt igenom den stora snöhögen. Men ner i diket? Fattar du att snön är djuuuup där? Jaja, är du säker så gör jag väl det då. Nu är vi på ett snötäckt fält, ska vi galoppera nu? Inte? Nu då? Inte det heller?
...
Ja!!!! Galopp! Jag är en turbotrimmad Ferrari! Uuöörrffgh!!!?? Husse! Det blev jättedjupt här, ända upp till magen, jag orkar inte! Aha, nu är vi tillbaka där det är lagom djupt, full fart framåt!
...
Bromsa? Hur menar du nu?
...
Är du tokig? Hönsnäten runt träden är skitläskiga, jag tänker inte gå förbi! Vad menar du, får jag inte vända? Djävlar vad halt det var när jag försökte vända ändå! Hmmm, jag ska överväga att rida förbi på vägen, men bara om du är riktigt säker.
Nu är det ett till träd med hönsnät. Jag sa ju det här var en dum idé men du lyssnar ju inte på mig. Suck.
...
Vad är det som springer framför oss? Hare? Ska vi jaga den? Varför får jag inte galoppera utan bara trava? Jaja, vad som helst är bättre än att skritta.
Pust, nu är jag trött. Vi skrittar lite nu va?
...
Varför ska vi gå ner i diket när det är den dumma bilisten som kört fast i snödrivorna och vi behöver gå förbi? Det är faktiskt inte rättvist att jag får snö upp till magen bara för att nån annan är klantig. Jag är snällare än du förtjänar, bara så du vet...
...
Jag ser snöplogen men jag tänker inte flytta på mig. Jag gick faktiskt på den här vägen först och vi är på väg hem. Han får backa! Se, det gjorde han ju, bara man är tillräckligt självsäker.
...
Öh, vi har tränat på att öppna grindar när du sitter på min rygg massvis av gånger. Du behöver inte bli så himla stolt när vi gör det på riktigt. Jag visste ju redan att vi kunde.
...
Äntligen hemma! Undrar om det finns nåt att göra i hagen när jag kommer ut i den? Jag kanske kan reta den svarte litegrann? Eller ska jag småprata lite med den röda?

söndag 12 december 2010

Ridtur i solskenet.

Det finns nsätan inget vackrare än snölandskap i srålande solsken, så jag ville rida ut på Xipo när det var sånt väder för en gångs skull. Xipo tyckte det var rätt värdelöst att behöva skritta så mycket som vi gjorde på de hala småvägarna, men man är inte odödlig bara för att man är broddad. Det blev en (1) djupsnögalopp mellan två åkrar, men det räckte inte för att göra av med all överskottsenergi.
Sen möte vi traktorn med snöslungan på hemvägen, den lät väldigt mycket och det verkade vara en rätt dålig idé att stå i sprutet så vi fick rida lite omvägar, men vi hittade ändå.
Jag vet inte om Xipo var lika nöjd som jag efteråt, jag tror han hade velat röra på sig mer, mycket mer. Och han brydde sig nog inte om utsikten var vacker eller inte.

fredag 10 december 2010

Årets sista WE-träning på landet...

Idag var det dags för terminens sista WE-träning på Levenebygdens ridklubb. Egentligen hade det varit helt omöjligt för mig och Xipo att hinna vara med om inte Kajsa hade lastat hästen i släpet och hämtat mig vid stationen i Vara när jag kom med tåget från Göteborg.
Idag var det framdukat 5 hinder: Repgrind, fårfålla, muggflytt, rida in och backa i vinkel, och två tunnor. Malin som håller i träningen hade tänkt igenom och planerat så att vi kunde träna parallellt på olika hinder så vi slapp vänta så mycket.
Fårfållan var lite läskig för nån hade lagt en jacka i mitten så den övade vi extra mycket på i både skritt och trav. Vi är inte riktigt så vässade att det är lönt att ta den i galopp med tillräckligt precision. Repgrinden är nästan löjligt lätt för oss nuförtiden, det är svårt att tro att vi hade såna problem med den i början. Vi övade också på två tunnor i både trav och galopp med byten, vilket gick nästan bra. Att byta från vänster till höger går galant, men andra hållet är inte riktigt lika snyggt. Det är snarare så att vi välter åt vänster när vi försöker.
Vi avslutade med att rida en bana med alla fem hindren. Vi stod inte riktigt still i muggflytten och bytena blev som tidigare, men på det hel taget är jag supernöjd. Det är nog Xipo också...

lördag 4 december 2010

Stunthäst

Tanken var att vi skulle åkt på körkurs med Hugo, men han blev kastrerad igår så Xipo fick hoppa in som stunthäst. Här är lite tankar som Xipo hade om dagen:
- Men dom andra går ut. Jag borde också gå ut. Det är skittråkigt att stå kvar ensam inne i stallet. Jag ser dem ju genom fönstret. Du tänker väl inte lämna kvar mig inne i boxen? Nu händer det nåt! Jag får komma ut! Till stallgången? Jaha, vi ska åka iväg och jobba. Varför sa du inte det från början? Jag väntar här tills du har pysslat klart.
...
Vet du hur tråkigt det är att stå här och vänta här i snön? De andra hästarna får ju faktiskt gå omkring. Det är trååååååkigt att stå still. Om jag sträcker mig lite här över dig så kanske jag kan komma åt lite granknoppar.
...
- Nu har vi gått runt i den här cirkeln hur många gånger som helst, minst tre i alla fall. Och vi går sist! Lurvpellarna framför är skitlångsamma, kan vi inte gå förbi dem? Hallå! Varför tog du min pinne? Jag hade tänkt gå omkring och tugga på den. Om du inte ger mig nåt roligt att göra får jag väl hitta på något själv. Åååh, vad segt det här är. Dom bruna hästarna blir dessutom långsammare ju längre vi håller på, är det nåt fel på dom, eller?
...
- Du dom här linorna är väldigt lika dom som finns vid transporten ibland. Och de är rätt obehagliga. Är du säker på att det här är en bra idé? Jag gillar inte när linorna ligger på min bak. Om du står kvar bredvid mig så känns det rätt ok, tills vidare...
...
- Aha! Vi ska jobba när matte håller i linorna där bak. Äntligen! Kunde vi inte börjat med det på en gång istället för att slösa bort tiden där borta i skogen?
...
- Varför stannar vi? Jag vet att de andra hästarna är långt efter, men det är väl inte mitt fel? Ska jag straffas för att jag är duktig, eller?
...
- Jag vet att jag är duktig, det är ju faktiskt inte speciellt svårt att gå i sidled eller böja sig. Ok, jag får koncentrera mig lite, men vi har faktiskt övat på sånt här förr, även om det är första gången matte gör det med linor bakifrån.
...
- Maten tog slut här inne i åklådan! Och det är hästar som går omkring där ute medan jag står här inne och har tråkigt. Antingen släpper ni ut mig eller så får jag mer mat!
...
- Nu springer den stora röda lös omkring på gården. Det kan aldrig vara bra. Och du sprang iväg! Jag blir faktiskt så nervös när du överger mig ensam inne i stallet att jag inte kan hålla mig. Förlåt.
...
- Kolla, det är mat här i hagen! Men varför håller den svarte på och stilar? Kan han aldrig ta det lugnt? Jag äter faktiskt här.

fredag 3 december 2010

=equal

"=equal" av C/Ompany. Foto: Håkan Larsson.
En dansföreställning med två japaner och en polack inspirerad av rörelseestetik från bland annat kampkonst. Gissa om jag hade högt ställda förväntningar?
Som tur var så blev jag inte besviken, även om föreställningen inte blev som jag trodde...
Inledningen var "tonsatt" med en språkkurs i japanska. I samtalet med dansarna efteråt framgick att det var fraser som "Jag är inte från Japan", "Jag kom hit igår" och "jag reser snart hem". Jag såg influenser från Chanbara- och ninjafilmer. Flera i publiken tyckte det var komiskt, men jag kanske har sett för mycket japansk film för att inte ta det på allvar. Uppriktigt sagt tror jag inte alls att dansarna avsåg att vara ironiska med sin egen kulturella bakgrund, vilket inte hindrar att de tyckte det var helt ok att publiken skrattade. I samtalet efteråt framgick också att ett tema de ville utforska var att komma från Japan men bo i Europa. Att inte riktigt förstå de kulturella koderna, vare sig man är europé i en japansk miljö eller japaner utomlands. En del sekvenser i koreografin gick ut p att någon av dansarna förväntade sig att en partner skulle göra något vid ett vist tillfälle, men han blev lite försenad eller orkade inte, vilket gav upphov till både skratt och eftertanke.
Koreografin var väldigt fysisk, vilket jag som vanligt uppskattade. Själva koreografin utgick mycket från kontaktimprovisation, även om jag tror att det mesta inte var improviserat under själva föreställningen utan snarare kom fram under improvisationer under repetitionerna. Dessutom utnyttjad man att det var tre dansare på scen i flera sekvenser som gav en extra dimension när en dansare får "kontakt" från två håll att förhålla sig till.
Samtalet efteråt var rätt intressant då det delvis modifierade mina intryck. Dansarna hävdade att intrycken av samurajer och liknande berodde till stor del på ytliga tecken som att de faktiskt var japaner, hade håret uppsatt i tofsar och hade vida byxor. De undrade hur samma rörelse hade uppfattas om den varit koreograferad av Mats Ek och utförts av svenska dansare.
När en kvinna i publiken undrade vad de tänkte om det väldigt maskulina intryck dansarna gjorde tyckte polacken att det var en rät ytlig tolkning som hon hade gjort. Hade samma koreografi tolkats som maskulin om den utförts av en kvinnlig dansare. De var tre "boys who played" och de kan inte ta bort den aspekten. Skönt att höra att artister inte vill lägga ett genusperspektiv på allt, även om det finns de i publiken som vill det.
När det gäller influenserna av kampkonst i koreografin var det snarare ett resultat av hur man sa något med rörelser. Om man vill närma sig någon på kortast möjliga tid och kvickt dra sig tillbaka ser det ut som kampkonst. Det är essensen i rörelsen. Klassisk balett är ett helt annat sätt att uttrycka sig med rörelser.