onsdag 31 december 2008

Massage

I morse fick Xipo massage. Han skötte sig ovanligt bra när han stod inne ensam och blev masserad. Sofia J som masserade honom tyckte han hade byggt en del muskler sen sist och var inte lika spänd i ryggen, vilket ju är jättebra nyheter.
Efteråt blev det lugn longering i paddocken. Innan var han lagom på helspänn som han brukar vara efter han blivit masserad, men Xipo blir så mycket trevligare och uppmärksam efter vi har jobbat, till och med utan att jag behöver trötta ut honom.

tisdag 30 december 2008

Önskelistan

Jag tänkte att jag fick väl göra något åt min utmaning så jag fudnerade på att börja göra något åt min önskelista.
Jag tittade på några remontträns (det är en tränstyp som inte är speciellt populär och därför är utbudet inte så stort), men tyckte antingen att de hade för dålig läderkvalitet eller hade lite för mycket bling (utsmyckning) på pannbandet.
Vinterridbyxor för killar är i princip omöjligt att hitta. Jag har ett par som är jättebra, men de är inköpta i USA.
Ett nytt moderkort är lite för jobbigt för då jag måste installera om hela operativsystemet också. Nån gång när jag massor med tid över...
Däremot köpte jag två skjortor skitbillig på rea och sen gick jag till Dunderdons affär i Göteborg och köpte samma byxor som jag har haft tidigare men slitit ut. För fullpris...
När det gäller dejten får jag väl ha lite mer tålamod tills nån intressant tjej dyker upp.

Rakriktning

Jag har försökt öva på Marias hemläxa och i alla fall på rakt spår har jag hyfsad koll på om bak- och framdelen går på samma spår (jag har haft lite hjälp av speglarna i ridhuset). Det är lite svårare på volten.
Men att jag övar upp känslan innebär inte att jag har blivit bättre på att göra något åt det. Jag läste lite i Dressyr med Kyra om hur man rakriktar hästen och framförallt att man skall flytta in framdelen framför bakdelen. Tyvärr får jag nog säga att en olat som jag har kvar sen tidigare ridning på islandshästar är att försöka göra tvärtom, att flytta bakdelen med skänklarna.

Jag började i alla fall fundera på hästens utbildningsstege och läste lite om den tyska utbildningsstegenCatarina Ytterlids webbplats, där rakriktning kommer som det femte av sex steg. Sen gick jag tillbaka och läste vad jag skrev om utbildningsskalan som João pratade om i somras. Inte för att jag blev mycket klokare...

fredag 26 december 2008

Julridning

Jag trodde jag hade skrivit något om ridningen sen i söndags, men minnet är inte helt tip-top tydligen...
Det har i alla fall gått jättebra, vi har tränat hårt i ridhuset nästan varje dag och idag sa Helena till och med att han såg fin ut. Jag misstänker att jag som ryttare kanske inte såg så fin ut, det är lite väl yviga hjälper.
Dessutom har vi övat på nya saker! Vi har ridit fram och tillbaka varje dag istället för att gå, till och med i mörker och dimma. Fast det har ju inte blåst...

Jag har faktiskt gjort några eftergifter till julen. Xipo har haft rött schabrak och ett skrittäcke med julgranar, renar ock skidåkare på. Dessutom fick han ett nytt vintertäcke i julklapp. Själv fick jag ett par back-on-track knäskydd av mig själv så att knäna inte tar så mycket stryk av kylan när jag rider.

tisdag 23 december 2008

Julkalender

Nu har jag hittat årets nördigaste julkalender. Tyvärr fick jag brevet med länken först idag.

Detta blir min enda eftergift till julfirande. Det blir ingen familjehögtid med julskinka, gran eller glögg (ok, glöggbristen ångrar jag lite nu). Och det känns jätteskönt! Jag blir närmast förbannad när folk försöker tycka synd om mig för att jag inte ska fira jul. Nu blir det god mat som jag lagar själv och en del TV och film som jag laddat ner från nätet. Och ridning förstås...

söndag 21 december 2008

Efter solsken kommer regn

Himla tur jag var i stallet i morse innan hästarna släpptes ut eftersom det var jättefint väder på morgonen och sedvanligt tråkigt göteborgsväder igen på eftermiddagen. Fast det var ju inte för vädrets skulle jag var morgontidig utan för att Xipo inte blir lika orolig för att bli lämnad ensam om det är andra häster inne när jag borstar och sadlar honom.
Sen gick det faktist jättebra att rida bort till ridhuset och tillbaka i solskenet, antagligen för att det var helt vindstilla och inte som igår då alla hästar verkar krypa ur skinnet.

Träningen i ridhuset gick också bra idag, precis som igår, fast Xipo blev lite förvirrad när det galopperade flera hästar åt olika håll samtidigt, för att inte tala om när en av dem kom upp i rumpan på honom galloperandes.
Jag undrar om det gick så bra i helgen beror på att min medryttare red Xipo i fredags, för i onsdags och torsdags gick det inte alls bra. Då jag var jätteförkyld och blev hur trött som helst när jag red. Maria måste undra vad för ömklig elev jag är som knappt orkar nånting. Dessutom hade förkylningen satt sig på öronen i torsdags så jag hörde knappt vad Maria sa under lektionen.

lördag 20 december 2008

Utmanad!

Jag har blivit utmanad av Anni i hennes blogg...

Nåväl, jag antar utmaningen och fyller i följande uppgifter:

Mina 6 favorit program:
  • Top Gear - det finns ett bra engelskt uttryck för det här: "Petrolheads"
  • Solens Mat - Åka runt i Italien och äta god mat. Jag blir hungrig varje gång jag ser på det.
  • Law & Order: Criminal Intent - Helst avsnitt med Goren och Eames. Robert Goren är det närmaste man kommer Sherlock Holmes på TV idag...
  • CSI - den på natten i Las Vegas alltså
  • CSI New York (med Gary Sinise)
  • Mythbusters - Att vara programledare i det hr programmet måste vara världens bästa jobb. Tyvärr har jag inte Discovery i kabelutbudet längre så jag kan inte se det på söndagar.
6 saker jag gjorde igår:
  • Åt avskedstårta som Katarina bjöd på för det var hennes sista dag på jobbet. Hon blev inte uppsagd, men ska börja på Ericsson ändå.
  • Deltog i en workshop som Martin Ivarsson, doktorand på Chalmers, arrangerade
  • Åt viltfärsbiffar med timjanrostad potatis och rödvinssky till lunch på restuarang Tres
  • Åkte färja från Lindholmen till Rosenlund
  • Såg två Batman-filmer: Batman Begins och The Dark KnightFöreningen. Första gången jag såg den senare av dem...
  • Betalade en massa räkningar, bland annat stallhyran
6 saker jag ser fram emot:
  • När jag blir av med den här eländiga förkylningen som jag dragits med i 6 dar nu...
  • När det slutar blåsa och regna, lär väl hända i maj typ...
  • När jag flyttar tillbaka till mitt gamla stall
  • 20-årsjubileet i Föreningen För Framåt film, då det visas film 20 timmar i sträck.
  • Fläskpannkakan som jag skall laga till och äta upp i morgon
  • Hälsa på min pappa innan han åker till Spanien i två månader i januari
6 favorit restauranger:
  • Thai Lunch på Lindholmen - Deras kycklingspett med jordnötssås är bäst i stan
  • Linnéa - Den enda bra lyxrestaurangen jag ätit på i Göteborg. Fast nu har de brunnit ner så jag vet inte när (om?) de kommer att öppna igen.
  • Pasta e Contorni
  • King of India på 1:a Långgatan - Deras Lamm Korma är supersmaskig
  • Coconut Lagoon i Kenilworth England - Den bästa indiska restaurang jag någonsin ätit på (när jag brukade åka till Jaguar försökte jag alltid äta där minst en kväll)
  • ....
6 Saker på min önskelista:
  • Ett nytt remonträns till Xipo
  • Ett par varma vinterridbyxor
  • Ett nytt moderkort till HTPC:n
  • En snygg skjorta
  • Ett par välsittande byxor
  • En dejt med en rolig tjej
Nu skall jag tydligen skicka vidare utmaningen så härmed utmanar jag alla mina bloggläsare att göra egna listor!

onsdag 17 december 2008

Osmort!

Osmort! Det är väl det ord som bäst beskriver dagens ridning.

Jag och Xipo var helt enkelt inte synkade. Det var väl några steg i den sista galoppen som jag är nöjd med, men annars var det nog bara plågsamt att se dålig ridning utan finess. Och jag blev helt slut! Ridkläderna var nästan genomblöta så mycket som jag hade svettats. Så mycket jobb för så lite...

Jag vet inte om jag ska skylla på att jag inte hade ridit sen i lördags eller vad det nu kan vara. Jag hoppas bara att det går mycket bättre på lektionen för Maria imorgon.

söndag 14 december 2008

Sol & blåst

Idag var det soligt väder, men blåsigt. Jag funderade på om jag skulle rida, men jag hade så ont i ryggen (muskelsträckning) att jag bestämde mig för att longera Xipo istället. Efter träningen var han hur snäll och lugn som helst, men innan så kunde han inte stå still i två sekunder inne i stallet så jag fick binda upp honom ute när jag skulle göra i ordning honom. Det var likadant igår. Då tänkte jag rida bort till ridhuset men han var så på helspänn att jag satte av efter hundra meter, fast det var knappt jag kom av, han ville inte stå still de få sekunder som behövdes. När vi kom fram till ridhuset så verkade som om hela han kunde slappna av för där kände han sig tryggare. Efter träningen var Xipo mycket lugnare trots att det blåste lika mycket så då red vi hela vägen hem.
Nu kan jag i alla fall rida honom trött, eller i alla fall så pass trött att jag får driva på honom för att han ska bjuda framåt. Egentligen är det väl då som jag egentligen ska börja träna honom på allvar, men jag får nog själv få bättre ork först.

Imorgon ska jag lyssna på Fredriks disputation på eftermiddagen. På tisdag ska jag själv hålla en kort presentation på en arkitekturworkshop i Västerås. Så nästa gång det blir någon ridning är först på onsdag. Men Weronika ska rida honom imorgon och på tisdag så jag hoppas han får utlopp för överskottsenergin ändå.

Kareby Ridcenter

Jag fick reda på att det finns en webbsida för mitt gamla stall Kareby Ridcenter. Det är alltså samma stall som jag ska flytta tillbaka till när uppsägningstiden där jag står nu har gått ut. Fast det är ingen i hela Kungälv som kallar det Kareby Ridcenter, alla kallar det bara "Börjessons".

Det är bara att tacka Carl-Magnus för tipset, det är även han som har gjort hemsidan.

tisdag 9 december 2008

Brunst

De två tokiga stona i stallet har börjat brunsta igen. Tydligen har de inte fattat att alla normala ston inte gör sånt på vintern. Xipo går ju i samma hage som Arwen och han hade nog blivit lite för hingstig för han hade sår på insidan av frambenen ovanför framknäna och Arwen hade sår på bakbenen (jag lämnar resten åt läsarens fantasi). Nu får de gå i separata hagar tills jag flyttar tillbaka till mitt gamla stall. Jag vill inte ha fler svårläkta sår.
Eftersom jag ville se om Xipo var halt så longerade jag honom i paddocken istället för att sadla honom och gå bort till ridhuset som jag hade tänkt från början. Det var nästan synd att jag inte red Xipo. Han var inte ett dugg halt och såg så mjuk och samarbetsvillig ut. Jag hoppas han är lika fin imorgon trots att dagens träning blev lite slappare än vad han egentligen borde ha. Ja, och att såren inte svullnar upp förstås.

måndag 8 december 2008

"Practice makes perfect"

Jag är hemma i rimlig tid för en gångs skull (nåja, kvart i sju). Polisen står precis nedanför balkongen och genomsöker en bil, vilket egentligen är helt ointressant förutom att de har blåljuset på så det blinkar blått i hela vardagsrumsfönstret.
Idag är det min nya medryttare Weronika som rider Xipo. Ny och ny förresten, hon red honom i somras och testade förra tisdagen också. Nu hoppas jag det går bra så både Xipo och hon vill fortsätta. Förresten har jag redan planerat för att det ska gå bra eftersom jag tänker flytta tillbaka till mitt gamla stall. Planen är att Weronika tar hand om Xipo när jag inte kan och så får han ju dessutom träning då också istället för att bara stå, något som han verkligen behöver, Xipo är inte en häst som blir mer lätthanterlig av vila...

I fredags tyckte jag att Xipo kunde vila lite efter att ha blivit lagom hårt tränad i 8 dar i sträck. I lördags märkte jag att han hade överskottsenergi sprutande ut ur öronen redan när jag hämtade i gahen så jag bestämde mig för att inte gå bort till Monika och träna horsemanship för Janne utan istället longera och rida Xipo.
Jag longerade Xipo i 20 minuter innan jag satte upp och han kändes riktigt bra i skritt och trav, men j-klar vad han var stark i galoppen. jag blev helt slut och och blev nog hängandes i tygeln vilket inte gjorde det hela bättre. Men det var bara att sitta kvar och kämpa på tills jag fick lite fason på formen (Xipos, inte min) och man hör hur han börjar grymta för att det är tungt. Och efter en timmes ridning så longerade jag honom i lugnt tempo för att varva ner honom. Så det blev totalt en och en halv timmes träning för Xipo. Fast jag kände mig som jag sprungit Göteborgsvarvet efteråt (fast minus skavsåren).

Men träningen ger resultat. I söndags var Xipo så avslappnad och uppmärksam att jag bestämde mig att rida till ridhuset i solskenet istället för att leda honom. Han skötte sig jättebra, trots lösspringande hundar (jättesnäll sådan) och bråkiga hästar (jag hörde hur ryttaren skrek åt sin häst när vi hade ridit förbi). Och sen var han skönt avslappnad hela tiden i ridhuset (fast han hade inte riktigt lika mycket framåtbjudning). Och så red vi hem igen i solen, super!
Nu hoppas jag han sköter sig lika bra idag när det är någon annan som rider...

Jobbet kvar

Jag fick idag reda på att jag inte är en av de 210 tjänstemän som sägs upp från Volvo Personvagnar i Göteborg. Och jag får behålla mina nuvarande arbetsuppgifter, dvs fortsätta som industridoktorand på IT-Universitetet.

fredag 5 december 2008

Bloggar

Jag läste i senaste Häst & Ryttare (som är Svenska Ridsportförbundets medlemstidning) om folk som skriver hästbloggar. Jag tycker jag också borde platsa på listan. Se själva och jämför:
Anna, ridlärare
Camilla, presschef TV4
Emelie, dressyrlöfte
Jag har förresten flera gånger fått frågan om hur man börjar blogga och om det är svårt. Det är inte alls svårt egentligen. Man får registrera ett namn på sin blogg på en webbplats och sen är det i princip självinstruerande hur man gör. Vill man kan man lägga väldigt mycket tid på utseendet på sin blogg, annars gör man som jag och använder en färdig mall, men ändrar lite färger.
Själv använder jag mig av Blogger, som jag tycker är väldigt smidigt om man redan har ett gmail-konto, dessutom finns alla instruktioner på svenska även om det är en utländsk plats. Andra ställen som erbjuder bloggtjänster är
http://www.blogger.com
http://www.bloggagratis.se
http://nya.bloggis.se/
http://www.metro.se/se/metrobloggen/

måndag 1 december 2008

Slut på bensinen...

Nu har jag inte bloggat på länge igen. Och det beror inte på att jag inte har haft något att skriva om, tvärtom...

Idag gick det grymt bra att rida. Så bra har det nog aldrig känts när jag ridit på egen hand utan instruktör, och knappt med heller för den delen. Jag hoppas det såg bra ut för de som tittade på. jag fick i alla fall beröm från Weronika.

Annat var det i helgen jag red kurs för João . På fredagen gick det väl sådär. João tyckte det gick bättre när jag blev lite mer bestämd då Xipo dummade sig för nåt inbillat troll i ett hörn, men han tyckt efteråt att vi hade blivit sämre sen sist och att jag skulle fundera på om jag skulle byta till en lättare häst. João skulle gärna hjälpa till om jag ville leta efter en annan lusitano i Portugal.
Fast när vi hade "värmt upp" i 50 minuter undrade João om han kunde få rida Xipo lite. Självklart tyckte jag (för alla som inte vet så brukar det vara jättebra att få en rundsmörjning av en duktig ryttare på sin häst). men det här blev mer en uppvisning av Xipos kapacitet. Jag fick se byten, förvänd galopp, galoppöppnor och jag vet inte vad. Sen gick João över till enhandsfattning som tjurfäktare använder sig av och då blev det riktiga manövrar för att undvika tjuren, som galoppsprång i sidlen, fler byten på enhandsfattning, från samlad galopp till mellangalopp i ett enda språng. Xipo ser otroligt graciös ut när han galopperar, det är som kroppen flyter fram och han bara nuddar med hovarna mot underlaget för att flyta lite mer framåt.

Så jag såg ju framåt mot att rida på lördagen igen. Och vad gör pajashästen? Vägrar gå in i transporten! Och jag har ju ändå kört honom 12 gånger vid det här laget, jag har till och med lastat och kört honom helt själv till veterinären på Åby två gånger!
Inte så att han hetsade upp sig eller blev stressad, han bara stod på rampen och inte rörde sig ur fläcken. Så vi kom aldrig iväg på lördagens lektion. Eter en och en halv timmes träning så kunde jag i alla fall få honom att följa mig med in i transporten, men då försökte han backa ut igen så fort vi var inne. Vid det laget hade alla andra tröttnat och jag kunde tyvärr inte slänga igen bakdörren på egen hand.
Då var han inte mycket värd och jag övervägde på fullt allvar att sälja tillbaka honom till João och ge upp det här med ridning. Jag var alldeles för arg för att rida så jag longerade honom i 40 minuter i paddocken istället.

På söndagen skulle jag rida i ett närmare ridhus så då ledde jag honom dit. João började rida och jag satte upp efter ett tag. Xipo var ju mjuk som smör efter en sån uppvärmning. Det gick väl sådär bra för mig att rida och den stora lyftet för självförtroendet var nog inte lektionen utan att vi red hem till stallet efteråt istället för att jag ledde honom från marken. Det gick inte snabbt, men Xipo var i alla fall fokuserad hela tiden på att gå i rätt form.

Så kursen var trots allt en peppning, fast inte på det sätt man kanske tror. Idag kände jag att jag orkar inte leta reda på en ny häst och det är bättre att jag lär mig på den jag har. Så inför dagens ridlektion hade jag lagt upp den mentala målbilden att nu är det jag som bestämmer, och det finns inte ens något "annars"...
Och det funkade! Jag lyckades jobba Xipo så mycket att bensinen tog slut och han inte ville göra något annat än att gå och hänga med huvudet. och han kändes jättebra hela tiden. När det går så här är Xipo nog den roligaste häst jag nånsin har ridit. Efter passet orkade han inte ens hetsa upp sig när vi skrittade förbi det hörn som han hade tyckt var läskigt tidigare.
Nu ska han bara sköta sig lika bra imorgon för då kommer en medryttare och ska rida honom...

onsdag 26 november 2008

Obefintlig uppladdning

Tanken var att jag skulle vässa lite innan kliniken med João nu helgen. Det började bra med en jättebra lektion för Maria i torsdags. I fredags så hade jag sen innan bestämt att jag skulle följa med på After Work med några får jobbet så då blev det ju såklart ingen ridning. I lördags hade jag glömt bort att vi skulle träna mer horsemanship för Janne. Tyvärr så hörde jag att han hade en lös sko när vi promenerade på grusvägarna så det har inte blivit någon ridning sen dess och Xipo har dessutom fått stå i en rasthage på dagarna bara för att han inte skulle tappa skon i hagen och skada hovväggen på köpet.
Men i morse kom Jörgen och skodde om alla hovarna så ikväll blev det lite träning igen, närmare bestämt longering i paddocken. Det var ju lagom sörjigt, som vanligt, men på det hela taget gick det jättebra. Xipo skötte sig riktigt fint så jag hoppas han fick en lagom genomkörare till ridlektion med Maria imorgon.

tisdag 18 november 2008

Ont i huvet...

Det blev ingen ridning idag för jag hade sån jäkla huvudvärk. Det är lite bättre nu efter två huvudvärkstabletter och en stor balja te.

Jag känner mig lite mesig, men jag får hela tiden påminna mig om att det ska vara ett nöje att ha häst och inte en plikt. Det får inte bli som med aikidoträningen i Göteborg, jag hade dåligt samvete för att jag inte gick och tränade, men jag tyckte inte det var roligt när jag väl var där. Nu känns det rätt skönt att göra lite hästsysslor utan att nödvändigtvis rida utan att känna något tvång.

En sak slog mig som är en klar nackdel med att jag flyttade. När jag stod hos Ingmar kunde jag bestämma mig för att bara rida i tjugo minuter, det var ju bara att slänga på sadeln och gå 50 meter till ridhuset. Nu är det ett sånt projekt att ta sig dit med reflexer, ländtäcke och promenader i mörkret att lite lättare pass aldrig blir av, som jag kunde göra när jag stod på Tofta, man red 25 minuter i pausen mellan ridlektionerna i paddocken.

Träningsvärk

Urrrk, jag kommer att ha sån träningsvärk imorgon...
Det blev att jobba en del med skänklarna idag. Jag vet inte om det beror på att Xipo fick valeriana med middagen precis innan ridpasset för första gången, men han var inte lika kvick som vanligt med att svara på hjälperna. Jag får nog fundera på hur jag ska göra i fortsättningen...

söndag 16 november 2008

Träning för kropp och huvud

Xipo och Arwen har tydligen blivit riktig bundis i hagen ,vilket är väl bra. Fast jag hade hellre sett att han hade gåttt med valack, dels har han blivit lite hingstig gav att gå med ett sto, dels så leker ju valacker mer i hagen vilket hade gett lite utlopp för hans överskottsenergi.

Idag var Xipo och jag och tränade horsemanship för Janne Olinsson hemma hos Monika. Det kan behövas...
Janne var oerhört bra på att sätta sig i respekt hos hästarna som var med, men Xipo var lite misstänksam ändå, jag misstänker att det tar tid för honom att bygga förtroende för nån. En annan positiv följd är att det är mycket träning för huvudet, vilket i sig är bra, han kan behöva öva på att använda hjärnan.
Vi gick dit fram och tillbaka till Monika i blåsten, vilket är väl drygt två kilometer. Weronika tyckte vi var jätteduktiga att gå så långt bara i grimma. Jag antar att mina referensramar är lite skeva när jag tycker att Xipo är jobbig. Alla verkar tycka att han är ovanligt modig, snäll och lätthanterlig för att vara en storhäst...

Jag har inte ridit sen lektionen i torsdags, vilken gick jättebra, även om han var pigg som vanligt. Först red jag i en halvtimme sen red Maria i tjugo minuter och sen avslutade jag i tio minuter till. Det gäller bara att ha honom fokuserad på att arbeta hela tiden, men det tar nästan 40 minuter innan han är tillräckligt uppvärmd både i kroppen och huvudet för att gå riktigt bra. Lite synd att mina ridmuskler inte är så tränade att jag orkar hålla på så länge i ett sträck än, jag brukar krokna efter trettiofem minuter. Det blir väl bättre med tiden nu när jag börjat rida mer regelbundet, även om det inte är varje dag.

onsdag 12 november 2008

Liiite pigg

Jag var inte speciellt sugen på att rida när jag kom till stallet idag. Jag hade suttit i bilkö i 55 minuter i ösregn, allt på grund av att vägverket inte hade tagit bort en skylt om att ena körfältet var avstängt i Kungälv, trots att det inte fanns något hinder i vägen.
Eftersom det slutade regna så klädde jag ändå på sadel och täcke på Xipo när jag fixat de dagliga göromålen i stallet och gick bort till ridhuset med honom. Låt oss säga att han var liiite pigg, först ville han inte ens stå still när jag skulle sitta upp, den lille skrutten. Och denna överskottsenergin var efter bara en dags vila. Tänk hur han skulle varit imorgon om jag inte ridit idag heller...
Han var precis lika explosiv att rida, vilket kan bero på att jag jobbade mycket med skänklarna och krävde att han skulle jobba. Vid ett tillfälle tyckte han att den enda vettiga gångarten var galopp, spelade ingen roll om det var på stället. Hade jag lagt på sidförande skänkel hade han gjort jättefina galoppiruetter.
Jag är i alla fall lite nöjd med mig själv, dels så mesade jag inte utan försökte göra ett seriöst ridpass, dels lyckades jag faktiskt behålla kontrollen och sitt kvar i sadeln trots att han konstrade. Jag är rätt tacksam att jag får så bra stöd i min supersadel...

tisdag 11 november 2008

En massa saker..

Nu har jag inte blogga på över en vecka. Så det får bli ett kort sammandrag över allt jag och Xipo gjort...

Nu har vi börjat ridträningen på allvar. I torsdags var det lektion med Maria igen, fast hon red större delen av tiden igen för jag var rätt sliten sen onsdagens ridpass. Men jag är rätt nöjd ändå för jag har börjat hitta knapparna, även om jag känner mig lite mesig. Sen fick Xipo vila i fredags, och jag också, vilket jag nog behövde mer än han gjorde...
I lördags blev det longering i paddocken, men det verkar inte ge lika mycket längre, jag tror att han har vant sig för mycket vid det så det blir inte lika mycket träning av huvudet på honom, även om han blir lite andfådd av att galoppera på volt.
Så efter det har blivit mer fokus på ridning, närmare bestämt två pass i ridhuset med Xipo där han verkligen fick koncentrera sig till max hela tiden trots att det verkligen var dåliga omständigheter som blåst och regn som smattrade i plåttaket. Och det går faktiskt väldigt bra att rida honom så, men tyvärr så går det inte att slöa för då börjar han fokusera på allt annat än arbete och tar det inte lång tid alls tills han börjar hoppa till för alla konstiga ljud. Tyvärr så är det inte lika lätt att få honom koncentrerad när vi går till och från ridhuset. Men jag funderar på om jag inte ger honom lika stora friheter utan leder honom som en "vanlig storhäst" med inget spelrum alls i grimskaftet eller tyglarna så kanske det går bättre. Eller i alla fall blir mer lättkontrollerat även om han inte är fokuserad på mig 100%.

Idag var det vilodag i alla fall för mig (tur för jag har grym träningsvärk, men jag kom inte hem från jobbet förrän strax innan åtta). Xipo kanske har gjort nåt kul med sin nya hagkompis Arwen. Hittills har de varit skittråkiga. Xipo försökte hälsa flera gånger första dagen, men Arwen var lagom uptight så hon bara undvek honom utom vid ett tillfälle när hon gnäggade lite och fäktade med framhovarna. Sen dess har de bara betat i hagen på behörigt avstånd från varandra.

söndag 2 november 2008

Lektion i ett ödsligt ridhus

Det har varit kanonväder både igår och idag. Jag och Xipo red lektion för Maria i ett ödsligt ridhus hos Ingmar mitt på dan och det gick på det hela taget bra, även om han inte riktigt vill forma sig runt innerskänkeln i ena varvet. Dessutom fånade han sig vid ett tillfälle för en solkatt inne i ridhuset när Maria red honom. Vilken fjant!
Jag kommer att ha träningsvärk efter bara en kvarts ridning, beroende på att vi tränade en del skänkelvikning från medellinje till spåret och då behöver man jobba med musklerna på insidan av låren. Jag är faktiskt rätt nöjd med några av stegen han gjorde även om vi (mest jag antar jag) inte riktigt orkade med en bra form hela vägen.

Efter lektionen så red vi faktiskt hem till stallet. Det gick väl inte så fort, men jag tänkte att så länge Xipo inte spänner sig får han ta det i vilket tempo han vill. Målet är ju att vi ska kunna rida till och från ridhuset även i mörkret. Tänk sån skillnad det är jämfört när min mamma kom och hälsade på...

Vi mötte Helena och hennes syster på vägen tillbaka. Helena skulle åka och tävla i Stenungsund. Fast vi kunde inte prata så länge, Xipo ville inte stå still och vänta med mig på ryggen...
Helena hade varit där och tävlat igår också, men då hade hon fått utgå eftersom Pontus hade lagt tungan över bettet. Himla tråkigt då han annars verkar vara i bra form. Jag hoppas det gick bättre idag, men resultatet har ännu inte kommit upp på klubbens hemsida.

tisdag 28 oktober 2008

Är vintern redan här?

Det var rejält kallt ikväll och hästarna brukar alltid bli pigga då. Jag tvekade lite om jag skulle longera Xipo eller om jag skulle rida i ridhuset. Men eftersom underlaget i paddocken var så bra valde jag att longera. Så fick jag testa de nya inspänningstyglarna också. Xipo var rätt pigg och inte helt nöjd med att bli mer inspänd än tidigare. Nästa gång ska jag nog stanna några hål ut jämfört med vad jag avslutade med idag. Xipo sprang på rätt rejält så jag antar att han hade laddat lite eftersom han inte gjorde nåt igår, men på det hela taget var han mycket trevlig att jobba med.
Nu har jag i alla fall bokat upp ridlektioner med Maria varje torsdag under hela november, samt en söndag i nu i helgen. Känns bra!

Apropå kylan. Jag borde köpa ett supertjockt vintertäcke som Xipo kan ha på sig när det blir riktigt kallt. Nu står han med termotäcke och ett regntäcke ovanpå, men ett riktigt vintertäcke sitter bättre på om han vill dra en repa i hagen, eller om jag släpper ihop honom med en annan häst. Tyvärr har det blivit en del extrautgifter denna månaden pga Xipos skada; veterinärräkningar, havrefritt foder, antibiotika etc, så denna månaden är cashflow redan dåligt utan att behöva investera i fler dyra hästprylar. Känns surt att behöva nalla av sparkapitalet för löpande kostnader. Är det den globala finanskrisen som halkat ner i min plånbok?

måndag 27 oktober 2008

Utdrag ur musiksamlingen

Jag lovade en jobbarkompis att göra en CD efter att vi haft flera musikdiskussioner på jobbet. Nu blev ju uppgiften helt omöjlig att få något som helst vettigt urval från min musiksamling på bara en CD så det fick bli två. Jag drog upp lite riktlinjer för mig själv; jag var tvungen att ha CD:n på riktigt och inte bara laddat ner musiken från internet. Och så inga låtar från samlingsskivor, om inte samlingsskivan var av en och samma artist.

Jag var ju tvungen att skriva lite "sleeve notes" också...

Här är i alla fall låtlistan till Ulriks Rock och Pop:
  1. Union Carbide Productions - Train Song. Tungt göteborgsband från 1991 med Ebbot i spetsen.
  2. Cream - I'm So Glad. Vad får man om man tar den bästa trummisen, den bästa basisten och den bästa gitarristen i England 1967? Jo, det här. Skivan som fick mig att fatta att det fanns annan musik än den man kunde höra på Poporama... Vem som spelar gitarr kan man nog känna igen på soundet, även om han är lite mer polerad nuförtiden.
  3. Van Halen - Ain't Talkin' 'Bout Love. Eddie på gitarr och David Lee Roth på sång, det blev inte tuffare än så här när det begav sig 1978...
  4. Wilmer X - Förlorad Kontroll. Från tiden när Wilmer Pitt var unga och tuffa och spelade på småställen 1985, innan de hamnade på svensktoppen...
  5. Torsson - Elmia Jordbruksutsällning. Det fjärde bästa bandet i Lund spelade egentligen in skivan i svenska popfabriken i Klippan. Spelar ingen roll, detta kanske är den låt som beskriver uppgivenhet i tonåren bäst, någonsin... Vill man se Torsson live så spelar de i baren i stadsteaterns foajé 1:e november. Biljetter finns på ticnet...
  6. Pugh Rogefeldt - Små Lätta Moln. Mitt i den svenska proggen, men med en känsla för bra melodier som höjer honom långt över genomsnittet.
  7. Kings of Convenience - I Don't Know What I Can Save You From. Norska lättviktspopduon Kings of Convenience blir ommixade av Röyksopp och blir lite (!) tyngre på kuppen...
  8. Talking Heads - Psycho Killer. Ibland är gränsen mellan genialitet och galenskap hårfin. David Byrne brukar ligga rätt nära den, men alltid på rätt sida. Så 80-tal att det skriker om det...
  9. Dire Straits - Sultans of Swing. Dire Straits är också jättemycket 80-tal, fast just den här låten fanns på debutskivan som kom 1978
  10. The Police - Synchronicity. Titellåten på Police sista skiva. Här har de helt tappat den punkattityd de hade på tidigare skivor. På gott och ont...
  11. New Radicals - Mother, We Just Can't Get Enough. Ytterst lovande debut-CD från låtskrivaren Gregg Alexander, som sen lägger bandet på hyllan och fokuserar på att producera andra artister. Varför kan man fråga sig?
  12. Junior Senior - Boy Meets Girl. Dansk duo som är helt knäppa, men oerhört underhållande att lyssna på. Varit rätt tyst om dem utanför Danmark sen debuten 2002.
  13. Stonefunkers - Depend on Me. Ännu ett göteborgsband som har låtit väldigt olika genom åren. Så här lät de 1998.
  14. Hansson deWolfe United - Existensmaximum. Det mest hypade popbandet som fanns på 80-talet, i alla fall bland Stockholms musikkritiker... Tyvärr är det lite tunt med återutgivningen på CD. Just detta är titelsången från deras andra LP 1981.
  15. Adolphson & Falk- Kontrollen Blinkar Blå. Svensk syntpops okrönta kungar och tillika pionjärer. Låten de slog igenom med i Kjell Alinges kultradioprogram Eldorado tidigt 80-tal och som faktiskt inte ens fanns på skiva när den sändes i radion...
  16. Weeping Willows - Blue and Alone. Signaturmelodin till TV-serien Pistvakt. Nuff said...
Ulrik's House and Soul:
  1. Nåid - Blástjernan. Sverige bästa technoskiva! Fortfarande! Fast den kom 1996.
  2. Circulation - Cerise. Den bästa houseskiva jag har hört som inte är en samlingsskiva. Och det är dessutom en fullängdsdubbel utan egentligen några svaga punkter...
  3. Mr Fingers - Can U Feel It? Här har jag fuskat lite för jag plockade denna låten inte från en skiva med Larry Heard (a.k.a. Mr Fingers) utan från en samlingskiva med Robert Owens som sjunger. Oavsett så är det en av de mest klassiska tidiga houselåtar som gjorts...
  4. St Germain - Deep in It. Skapade egentligen en helt ny genre med sin blandning av house och jazz 1996, av en fransman (Ludovic Navarre) på franska etiketten F Communcations.
  5. Llorca - True to Me. Och det här är en av skivorna som följde på efter St Germain 2001, på samma etikett förstås, F Communications
  6. Underwolves - Shaken. Engelskt drum'n'bass-band på tyska alternativetiketten Compost records. Jag laddade ner en gratislåt från Compost hemsida (denna) och sen tog det mig minst tre år att få tag på fullängdaren...
  7. Chicane - Don't give up. Pluspoäng om nån kan gissa vilken rockhjälte som sjunger på denna skiva från 2000. Chicane är ett britiskt enmansprojekt åt ambient-hållet som hållit på ett antal år vid det här laget.
  8. Stardust - Music Sounds Better With You. En sån megahit att den inte gick att undgå om man gick ut någonstans 1998. Musikvideon handlar om en kille som bygger ett modellflygplan(?). Återigen från Frankrike. Om nån tycker det påminner om Daft Punk är det helt rätt, en av medlemmarna i Stardust är Thomas Bangalter.
  9. BranVan3000 - Astounded. Seriös ommixning av soulstjärnan Curtis Mayfield, mixen är från 2001
  10. Curtis Mayfield - Move on Up. Och bara därför måste vi jag ju bara ta med originalet från 1970, vilket kanske är en av de mest upplyftande låtar som gjorts. Det är ingen slump att min ringsignal på mobilen är en låt av Curtis, nämligen filmlåten Superfly...
  11. Isaac Hayes - Theme from Shaft. Världens tuffaste låt av världens tuffaste soulartist, tror jag... Ursprungligen är den filmmusik i filmen Shaft (1971), som fick fart på en hel filmgenre (blaxploitation), men jag fick plocka den från en samlingsskiva med Isaac Hayes. Låten gav inspiration till en hel hög diskolåtar och var signaturmelodi sportnytt på TV...

Livet som doktorand, i alla fall en lite pusselbit...

Jag har anpassat mig rätt bra till vissa aspekter i livet som doktorand. Nu när jag inte går på så många projektmöten på Volvo så har jag riktigt fått upp ångan på att skriva rapporter och andra dokument med stora textmassor, fst alla har ju inte med doktorerandet att göra. Det kräver egentligen några timmars ostördhet för att jag ska komma i rätt stämning...
Idag var jag kvar på jobbet till halv åtta för jag är tvungen att skriva en anslagsansökan till fordonsforskningsprogrammet för mitt doktorandprojekt, så det blev ingen ridning. Som tur är kunde Sofia U ta hand om Xipo med så kort varsel.

söndag 26 oktober 2008

Uppsittning

Nu har jag börjat rida Xipo igen. Eller närmare bestämt i torsdags red Maria honom och jag red i fredags och idag.
I torsdags och fredags gick det jättebra, han var hur snäll som helst och jag som trodde han skulle explodera. Det tog han igen idag, han både bockade och sparkade bakut vid ett tillfälle. Jag är faktiskt glatt överraskad att jag satt kvar. Det var ju inte precis det bästa vädret när vi red i ridhuset, värsta skyfallet och blåste nåt förskräckligt, så det var inte bara Xipo bland hästarna som hetsade upp sig. Xipo var faktiskt nervig redan när jag gjorde i ordning honom i stallgången innan vi gick bort till ridhuset och promenaden dit gjorde inte det hela bättre.
Men jag får se det positiva i det hela. Xipo var mycket lugnare i slutet av passet (jag passade på att sluta när han kändes som mest avslappnad, dessutom hade det slutat regna) och jag satt kvar på honom hela ridpasset utan att komma i vägen för någon av de andra ryttarna som var i ridhuset samtidigt. Bra jobbat med tanke på att jag känner mig oerhört ringrostig när det gäller ridningen.

tisdag 21 oktober 2008

Han är tillbaka!

Det var så tråkigt väder vid stallet att jag kände inte för att jobba i paddocken med Xipo (konstigt eftersom det var klart i Göteborg när jag körde därifrån). Så jag bestämde att vi skulle övningsgå bort till Ingmars ridhus istället i mörkret för det har vi aldrig gjort förr. Och det gick jättebra!!!! Min favorithäst som jag träffade i Portugal är tillbaka!
Han skötte sig perfekt på ditvägen, det var bara på ett ställe på hemvägen som han bet i tygeln och ville gå förbi mig, men han stannade när jag sa till.
Däremot så kissade han i stallgången när vi var tillbaka i stallet. Igen!!! Nu vet han att han inte får göra det när jag är där, så han passade såklart på när jag var ute med rullebören med gödsel.

söndag 19 oktober 2008

Dans är balsam för själen

Idag såg jag Point of Eclipse med Cullbergbaletten. Rent ut sagt skitbra! Fantastiskt duktiga dansare, speciellt Gesine Moog (tror jag det var). De har brutit barriären från att se ut som de har tränat oerhört mycket och vara övermänsliga till det ser lika naturligt ut som att gå ut med hunden, även om det är tekniskt skitkrävande.
Johan Inger har skapat rörelser som jag inte sett tidigare, utan att göra några stora åthävor. Och han har dessutom brutit mot några av de gränser han har haft tidigare, till exempel så hade dansarna den här gången ingen manlig eller kvinnlig "roll". Och musiken gav en skitbra stämning, synd bara att man inte tog till vara på de mer rytmiska passagrna i musiken när man gjorde koreografin.
Jag måste lära mig nån gång att inte köpa biljetter till sista föreställningen av ett dansverk. Då kan jag ju aldrig gå en gång till om jag tycker det är bra. Det var precis likadant när jag såg Airbag...
Och sen har jag varit på stadsbiblioteket och lånat en DVD med 6 verk av Jiri Kylian! Fast jag har redan sett två av dem live...

Läs även andra bloggares åsikter om .

lördag 18 oktober 2008

Längre tid än beräknat...

Idag hade jag tänkt gå upp hyfsat tidigt så jag skulle hinna med lite ärenden och ända inte dröja alltför länge i stallet. Det gick väl sådär...

Jag kom inte iväg hemifrån förrän strax innan tio. Jag antar att jag behövde sova, men jag kände mig tyvärr ändå inte utsövd när jag gick upp tjugo i nio.Jag åkte först till Granngården i Kungälv för Sofia J hade sagt att de fått in en massa nya Horseware-täcken och jag behöver köpa ett tjock vintertäcke till Xipo. Tyvärr hade de inte fått in ett enda täcke i Xipos storlek, det hade tydligen blivit fel i leveransen. Förresten var det lika bra för de var ändå en hundralapp dyrare för samma modell jämfört med My One. Men det tog ändå lång tid på Granngården för jag skulle ha magnesium som jag inte hittade och hon som jobbade där tyckte jag skulle ge honom linfröolja för då skulle han ta upp spårämnen mycket bättre. Så nu har jag ännu fler burkar och flaskor med fodertillskott...
Efter detta så åkte jag för att hämta kapsonen och benskydden som jag lämnat in för lite omsyningar hos Sveriges bäste skomakare (jag tror nog man kan kalla honom det utan att överdriva, han har vunnit skomakar-VM i Italien). Lite absurt att han har sin verkstad i Kareby, 2 km från stallet. Han verkar kunna fixa det mesta som behöver sys med lite grov tråd som träns och sånt (han lagar tydligen båtkapell också).
I alla fall så blev det att jag stannade där och pratade i över en halvtimme också. Så jag kom inte till stallet förrän halv ett...
Nu kan jag mycket mer om olika gummiblandningar till skosulor, olika skinnkvalitéer som man använder i innerfodret i skor och sånt. Riktigt intressant att lyssna på nån som är riktigt duktig på vad den gör oavsett område egentligen.

Jag fick en del vettiga saker gjort i stallet i alla fall. Förutom det sedvanliga att mocka och fixa mat åt Xipo (Sofia U var iväg med sin häst Nike som Zarina tävlade på) så fick jag mockat ur rasthagen som Xipo gått i tidigare. Dessutom tog jag och Xipo ett litet longerpass. Xipo var verkligen på tåsetsarna idag innan vi började jobba, jag undrar om Sofia hade glömt ge honom valerianan igår? Som tur är verkar han alltid vara mer harmonisk efter han har fått koncentrera sig på lite jobb.

torsdag 16 oktober 2008

Bättre i huvudet! Också...

Jag har inte gjort nånting med Xipo senaste veckan. Ja, förutom att borsta honom och byta täcke alltså. Inga promenader, ingen longering och inget arbetet vid hand. och absolut ingen ridning. Men det har varit ett klart lyft för honom att gå i den stora hagen. Han är mycket lugnare i stallgången och bråkar inte ens lika mycket när jag vill pyssla med hans skadade ben. Fast han har en skruv lös ändå. Idag kissade han tre (3) gånger i stallgången. Han slutar ju när jag ryter till, men borde han inte ta tillfället i akt när jag ställer honom ute eller i boxen att tömma blåsan när han tydligen är så nödig? Nu väntar han istället tills jag ställer honom i stallgången igen...

Såret blir bättre för var dag, men det är fortfarande inte läkt. Hur lång tid ska det ta egentligen? Igår föll sårskorpan av igen. Fast själva såret är ju mycket mindre nu så det ser rätt ok ut ändå, förutom att det är en bula under såret som inte ser så fin ut på hans smala ben.

Idag och imorgon så håller Charlotte Wittbom klinik, men det kan jag ju bara titta i månen efter. Nu är målet att Xipo skall vara tillräckligt igångsatt så vi kan vara med på kliniken med João sista helgen i november. Maria ska rida honom på torsdag och innan dess tänkte jag longera honom några gånger. Jag hoppas det går bra så jag också kan börja rida honom.

tisdag 14 oktober 2008

Inspiration! På jobbet alltså...

Jag har precis kommit hem från den årliga industridoktorandkonferensen på Volvo Personvagnar och jag blev himla peppad. Så himla kul att höra andra som också jobbar med intressanta forskningsprojekt inom sina respektive områden och få en massa idéer till vad jag själv skulle kunna göra i mitt projekt. Så många uppslag och så lite tid...

Dessutom pratade Steven Armstrong, Chief Operating Officer och jag tycker att han var väldigt tydlig i hur han såg på dagns situation för Volvo. En så tydlig bild har jag inte hört från ledningen på hela året. Nånstans verkar kommunikationen mellan högsta ledningen och cheferna på min nivå fallera. Himla synd om det är sådana saker som gör att vi har svårt att ta oss ur dagens läge på Volvo.

Konferensen avslutades förresten med en middag som Volvo faktiskt bjöd på. God mat, men jag får ju säga att en tvårätters middag som består av förrätt+ varmrätt är helt klart en besvikelse jämfört med en som består av varmrätt + efterrätt.

lördag 11 oktober 2008

Rejs i den blöta hagen

Idag släppte jag ut Xipo i den stora gräshagen. Han rejsade lite fram och tillbaka, men inga alltför våldsamma språng, och han började beta rätt snabbt. Fast han fick igång de andra hästarna i hagarna bredvid...
Jag hade satt på benskydd på tre av benen, men han var så stirrig i stallgången så Sofia U fick sätta på det fjärde benet medan jag klappade honom på mulen. Jag hoppas att det gick bra för henne att ta av dem igen när hon tog in hästarna i eftermiddags. Jag är lite orolig att han ska få skav av skydden, men tänkte ändå det var bättre än att han skulle sparka sig själv eller trampa sig på ballarna när han springer .

På vägen hem från stallet skulle jag titta på när Sofia J skulle rida kurs för Linda Tommelstad, men när jag kom dit så var de mer än en timma försenade. Jag orkade inte vänta så länge så jag åkte och köpte ytterligare en uppsättning benskydd på My One eftersom de skydden Xipo hade på sig idag kommer att vara väldigt skitiga. Jag undrar om man kan ha för många benskydd?

fredag 10 oktober 2008

Blött, bläh

Idag bar det emot att göra nånting som hade med hästar att göra. Vädret visade sig från sin allra tråkigaste sida. Men det är bara att bita ihop om man bor i Blöteborg.

Tyvärr får jag äga att man farhågor från igår besannades. Att longera Xipo utan inspänningstyglar fungerade inte alls lika bra för hans koncentration. Nu fick jag bara låta honom springa runt tills han tröttnade, men det var mest att han fick röra lite på benen och inte så mycket att han fick jobba med den lilla hjärnan. Jag måst helt enkelt skaffa en longergjord och kapson som passar honom, när jag nu ska hinna det?
Finns det förresten någonting som heter slänggalopp? Slängtrav har jag ju sett, men slänggalopp är nog den bästa beskrivning jag kan ge hur det såg ut när vi longerade idag.

Efter att ha rejsat runt i den blöta paddocken så var ju alla benskydd hur äckliga som helst. Och tyvärr så hade hans språng fått delar av sårskorpan att lossna. Igen! Så jag fick spola rent benen och såret med vattenslangen, sen fick han stå och torka lite innan jag la på täcket. Jag passade på att spreja såret med tjärsårspray när han inte var uppmärksam och oj vad sur han blev på mig efter det! Hade han varit en människa så hade han slutat prata med mig, nu bara nonchalerade han mig totalt på hästvis.

torsdag 9 oktober 2008

Säg den glädje som varar?

Jag longerade Xipo ikväll igen och det gick precis lika bra som igår. Att jag inte gjort detta tidigare? Alltså även innan han blev skadad. Men tyvärr så blir det ingen fortsättning på samma sätt imorogon...

När jag plockat av Xipo all utrustning efteråt och ställt in honom i boxen såg jag att han fått skav av longergjorden. Suckn! Det var bara att smörja med lite Aloe Vera som jag fick av Sofia och hoppas att det läker snabbt.
Jag ska försöka longera honom utan gjord och inspänningstyglar med enbart kapson imorgon, men det är inte säkert att han är lika fokuserad då, tyglarna fyller ju en funktion. Jag kunde dessutom få låna kortare inspänningstyglar av Anni så han skulle gå i mer riktig form också.

onsdag 8 oktober 2008

Sluta jobba

Idag har de varslat ytterligare 580 tjänstemän på Volvo Personvagnar, förutom de 500 som varslats i maj. Vi är 18 personer i min grupp och av dessa har 4 konsulter redan fått besked om att de inte ska jobba kvar. Och konsulter ingår inte i varslet av de tusen tjänstemännen...
Jag har varit anställd så länge så jag tror jag får vara kvar, men jag kan i värsta fall helt få byta arbetsuppgifter vilket innebär att ge upp mitt doktorandprojekt. Eller byta grupp. Vilket inte skulle va kul alls!

Börja jobba

Jag longerade Xipo idag och han skötte sig exemplariskt. Det märks han har gjort sånt förr i Portugal. Vi körde hela koncentrationsutrustningen som jag lånade av Sofia U; gjord med inspänningstyglar kopplade till bettet, och kapson som jag fäste longerlinan i. Fast inspänningstyglarna var för långa till hans korta hals och de var ändå dragna till sista hålet. Jag får väl köpa egna i ponnystorlek...

Jag hade konfererat med samma veterinär på Åby som jag var hos första gången och hon tyckte att jag kunde försöka longera honom och även släppa ut honom i en stor gräshage så han fick lite mer stimulans. Fast jag hade ju blivit förvarnad att såret tyvärr skulle kunna gå upp lite om han tog i med benet och det var vad som hände. Idag hade det bildats en rejäl sårskorpa vilket är ju jättebra. Men efter vi tränat så hade det glipat lite i sårkanten och några droppar blod kommit ut.
Jag var väldigt orolig att det skulle bli pannkaka av longeringen och Xipo bara skulle bralla av sig i paddocken, alternativet springa rakt över mig, men det blev tvärtom. Och han verkade så nöjd efteråt, så still har han inte stått i stallgången på över en månad. Förutom att han kissade medan han stod uppbunden...

lördag 4 oktober 2008

Working Equitation och hispig häst

Jörgen skulle kommit och skott Xipo igår, men hans schema under dagen drog ut på tiden så han fick komma imorse istället, klockan 8!!! Så det var bara att sätta klockan på halv sju en lördag...
Tyvärr gick det inget bra. Xipo vägrade låta Jörgen lyfta på det skadade benet så han fick nya skor på bara tre av benen. Vi får ta det fjärde någon dag då han inte är så fånig. Tråkigt då jag kunde kratsa alla fyra hovarna så sent som igår kväll. Efter skoningen mockade jag och fixade mat, samt sopade sadelkammaren och krattade utanför höförrådet.

Sen åkte jag till Lysegården där Maria skulle ha Working Equitation-träning hela dagen. Jag hade lovat Sofia J att jag skulle filma henne. när hon red på sin ena islandshäst Solfari. WE-träningen verkade så kul, jag blev så sugen att rida själv. Det gick jättebra för Sofia, stabilt och väldigt välkontrollerat på alla hinder. Men hon verkade så missnöjd efteråt, jag tror hon har för höga krav på sig själv, eller kan inte se på sig själv objektivt. Själv fick jag kramp i armen av att hålla videokameran i en timme.

Tyvärr så lär det nog ta ett tag innan jag kan göra nåt sånt med min hispiga häst. Idag var han rent bedrövlig, eller för dj-vlig hur man nu vill uttrycka det.

Jag hade kommit överens med min mamma och hennes man att de skulle komma och hälsa på Xipo för första gången efter jag filmat Sofia, men det var ju rent pinsamt att hon fick se Xipo idag. Hon fick verkligen se honom från hans absolut sämsta sida.
Det gick ju bra att ta ut honom ur hagen och ta av täcket och så, men sen tänkte jag att de kunde följa med lite när jag tog den dagliga promenaden med Xipo. Men han var hemsk, han försökte gå förbi mig, försökte äta på vägen, stannade inte när jag stannade eller bara slängde med huvudet,. Ibland till och med stegrade han sig. Så jag fick be min mamma och hennes man att gå minst 10 meter framför mig bara för säkerhets skull. Av förklarliga skäl kunde vi inte prata så mycket eftersom jag fick koncentrera mig så mycket på vad Xipo gjorde, men jag undrar vad de tänkte.

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt hans beteende. Om det bara beror på överskottsenergi kommer det nog att lösa sig av sig självt när jag börjar jobba honom. Om min hantering av honom är dålig blir det ju svårare och jag är väldigt rädd att jag förvärrar hans beteende bara genom att umgås med honom. Om han faktiskt har blivit knäpp på riktigt så får jag sälja honom eller ta bort honom, jag vägrar att ha en häst som beter sig så hela tiden.
Nästa gång vi ska ut så ska jag ha träns på honom.

Jag är rätt tacksam om min tränare Maria kan rida honom de första gångerna, men det är knappt jag vill be om det. Tänk om han stegrar sig med ryttare på ryggen också?

torsdag 2 oktober 2008

Göra absolut ingenting, utom att tänka på dans...

Idag gjorde jag absolut ingenting efter jobbet, vilket känns otroligt skönt. Inte behöva bekymra mig om att ta hand om en skadad häst, inte behöva tänka på jobb, inte plugga, ingenting som jag hade planerat in i förväg, bara sitta hemma och äta te och skorpor och titta på nåt bra inspelat TV-program.

Fast det var inte riktigt sant, jag hämtade faktiskt biljetter till två olika dansföreställningar på väg hem från jobbet. Dels Cuatro Estaciones, av Björn Säfsten, en ny ung koreograf som jag läst om i Svenska dagbladet. Och dels Point of Eclipse med Cullbergbaletten, med koreografi av deras konstnärlige ledare Johan Inger (som jag sett två verk av tidigare och gillat skarpt) och musik av Jean-Louis Huhta från Lucky People Center (och även om ingen annan i hela Sverige vet vilka de är så har jag två CD-skivor med dem sen innan).
Gissa om jag ser fram emot det här? Jag har inte sett så mycket balett senaste två åren, bara tre föreställningar vad jag kommer ihåg på rak arm. Fast jag börjar få dåligt minne då jag nog sett mellan femtio och hundra olika dansföreställningar vid det här laget.

Jag fick förresten hem tidningen se.dans från danskonsulenterna i Västra Götaland (de är så snälla sen jag träffade dem på en danskurs i Uddevalla för flera år sen). Det slår mig att dans måste nästan vara den mest flyktiga konstart som finns. Film finns ju kvar efter den är gjord, målningar och skulpturer likaså. Teater framförs ju live, men texten finns ju kvar för evigt (tänk bara på Shakespeare som ju är lika aktuell idag som när det begav sig). Men dans försvinner när det framförts och vill man framföra det igen går det nästan bara om någon från den ursprungliga föreställningen är med vid instuderingen. Så dans kan bara överleva så länge verket förs över från person till person.
Jag avviker från ämnet, vad jag ville komma fram till var att det finns så många spännande dansföreställninger som jag aldrig kommer att få se, inte ens inspelat. Och så många bra föreställningar som jag redan sett och gärna vill se igen, som Airbag av Philippe Blanchard, Pigs & Fishes av Elisa Monte, Enemy in the Figure (den med repet...) av William Forsythe eller Stamping Ground av Jiri Kylian (fast Cullbergbalettens version med bara kvinnliga dansare är ju tuffare än YouTube-klippet).

Läs även andra bloggares åsikter om , , , .

tisdag 30 september 2008

Hos veterinären igen

Jag uppdaterar bloggen i reklampausen på Top Gear, som kanske är det mest underhållande programmet som går på TV just nu. Fast det går ju på en idiotkanal som Kanal 9 så ingen i hela Sverige kan se det...

Veterinärbesöket idag var ett antiklimax. De tyckte att eftersom det bildats en sårskorpa utanpå det lilla svallkött där var så ville de inte pilla bort den. Så de kollade bara att han inte var halt och att såret såg rent ut utan något var. Sen fick vi åka hem...
Fast Xipo var ju precis lika jobbig som väntat. Jag sa till veterinären att hon skulle vara försiktig och att han är snabb med benen. Eftersom han fick dubbel dos bedövning förra gången så tog de inga risker utan sköt honom så full som det gick med en så liten häst. Och när han knappt kunde stå på benen så försökte hon undersöka såret närmare. När Xipo hade ryckt åt sig benet med Bruce Lee-fart trots bedövningen blev hon försiktigare men det slutade ändå med att jag fick bremsa honom, en sköterska fick hålla ena frambenet och sen kunde veterinären titta på såret. Hon tycke det inte var lönt att skriva ut Lotagen om det skulle bli mer svallkött för jag skulle ju aldrig kunna smeta på det på egen hand utan jag skulle ringa ingen i så fall. Fats hon trodde det skulle läka fint, men han skulle vila i rasthagen en vecka till så att såret inte skulle gå upp igen. Tydligen var det jättebra att jag hade spolat såret med kallt vatten så det kunde jag gärna fortsätta med om såret såg smutsigt ut.

Fast det som mest skönt är faktiskt att jag kunde köra honom fram och tillbaka på egen hand utan missöden. Det var det som jag oroat mig mest för sen igår morse.
Inga parkeringsskador på släpet och framförallt inga missöden med att lasta och lossa Xipo. Det är alltid en risk att göra sånt när man är ensam.
Xipo har tagit för vana att stå och fundera några minuter på rampen varje gång innan han går hela vägen in. Han verkar inte rädd eller stressad så jag antar att jag får ha lite tålamod bara...

lördag 27 september 2008

Fler bloggare

Det är inte bara jag i stallet som skriver en blogg, här kan man läsa Annis blogg. Hon tar väldigt fina bilder, titta till exempel på stallkatten Eskil som är väldigt kramgo...

fredag 26 september 2008

Berg- och dalbana

Jag blir så trött på Xipos dåliga läkkött. Såret blir bättre, så blir det sämre, så blir det bättre och sen blir det sämre igen. Igår hade benet svullnat upp igen, kanske för att han inte fikc ut och pormenera i onsdags. Det hade bildats en sårskorpa på såret, som delar tyvärr föll av när jag försökte spola bort den värsta smutsen med vattenslangen. Tyvärr var sårytan under svallkött, men det var ju svårt att säga om det var något att vara orolig för eller om det bara berodde på svullnaden, det är ju när det börjar puta ut som man bör göra något åt det.

Nu försökte jag ringa till kliniken på Åby i morse, men det var helt omöjligt att komma fram när de hade telefontid, antingen tutade det upptaget eller så svarade de inte alls. Nu hoppas jag det inte blir värre under helgen så får jag försöka ringa på måndag morgon igen.

Jag tror förresten jag ska dra ner på dosen Valeriana, nu är han kanske väl orörlig, vilket gör att det kanske blir för dålig cirkulation i det skadade benet.

måndag 22 september 2008

Resultat från kvalitén

Halländska Hästavelsföreningen har publicerat resultaten från kvalitetsbedömningen i Plönninge på sin hemsida.

söndag 21 september 2008

Glädjen med att rida

Om man nån gång glömmer varför man började rida och vilken glädje det gav så kan man titta på den här filmen:
http://www.youtube.com/watch?v=gG4NwU24FXI
Tjejen är 5 år på filmen och hästen är en av Islands främsta avelshingstar just nu. Själv ligger jag lite i lä när det gäller sitsen...

Sämre igen...

Äh! Det var ju hur fint väder som helst idag, men det var inte roligare för det. Xipos sår har blivit sämre igen. Sårskorpan på halva såret har trillat av och det såg lite kletigt ut på den öppna ytan. Jag hoppas såret inte gick upp för att vi promenerade igår.

Tydligen hade de gått bra för Sofia och Kristina igår på kvalitetsbedömningen. Hästarna hade skött sig så väl man kunde hoppas på, även om Arwen tydligen kunde haft lite mer energi under gångartsprovet. Corre hade lyckats väldigt väl under löshoppningen. Jag har tyvärr inte hittat några resultat än på nätet från Halländska Hästavelsföreningen.

Kvalitetsbedömning

Igår när jag var i stallet var det full cirkus i förberedelserna inför kvalitetsbedömningen. Det var två hästar som skulle iväg, Kristinas Arwen (där man kan se den sista finputsningen av svansen till höger) och Sofias Corazón (som Johan leder precis innan han ska gå på transporten). Jag kan inte så mycket om det, men för de som håller på med halvblodshästar är det tydligen mycket viktigt.

Det var ju inte bara Kristina och Sofia som åkte med varsin transport, de hade minst två medhjäpare var med sig. Sofia hade dessutom med sig Maria som ryttare för att visa gångarterna.

Jag skötte om Xipo utanför stallet så jag inte skulle vara i vägen och när de andra hade åkt så promenerade vi drygt tjugo minuter i solskenet. Han drog ju inte precis hovarna efter sig om man säger så...
Efter promenaden släppte jag in honom i rasthagen med hur mycket hösilage som helst, vilket han åt med god aptit.

Ingen balett

Pappa Per var på besök i helgen och igår kväll skulle vi gått på balett på Operan. Vi blev lite förvånade när vi kom dit för det var en massa finklädda människor som var på väg ut från operahuset. När jag sen tittade på biljetterna såg jag att baletten började kl 1:00 och inte 19:30 som jag var van vid. Så det var bara för mig att ta på den virtuella dumstruten och så fick vi åka hem igen med spårvagnen. Vilket antiklimax på hans besök.

fredag 19 september 2008

Bättre...

Jag ringde till hästkliniken på Åby. Igen...
Och fick prata med en tredje veterinär den här gången. Hon sa att det inte är så mycket att göra om det har bildats en sårskorpa och det var rätt vanligt att det vätskades under den, bara det inte var så mycket att det började rinna. Och sårskorpor brukar alltid se otäcka ut på hästar.
Om det gick att lägga om var det bra så att såret inte rörde för mycket på sig och gick upp, men eftersom Xipo inte är ett dugg samarbetsvillig så är det inte mycket att göra. Däremot tyckte hon att jag kunde börja röra på honom, till och med att rida honom i skritt skulle funka, om jag vågade. Så nu blir det till att promenera med honom i helgen.

onsdag 17 september 2008

Sämre...

Nu har det blivit en sårskorpa på såret och det är nog bra. Det tråkiga är att det verkar som om det varar lite under sårskorpan och det är inte så mycket jag kan göra åt det om jag inte vill börja gojsa runt i såret rejält. Och det vill verkligen inte Xipo!
Idag försökte vi bremsa honom för att få honom lugn inna vi gjorde nåt men han tvärvägrade att man fick göra nånting med såret. När han började sparka efter Sofia sa jag att det fick va nog, så det får läka bäst det kan närmaste dagarna på egen hand. Däremot går det bra att både spola såret med vattenslangen, borsta benet och kratsa hoven på det sårade benet så det där att det skulle göra ont är nog bara en fix idé i Xipos huvud.
Jag ska ta och ringa till Åby, men jag skulle helst vilja prata med den veterinär som jag träffade när jag var där och jag vet inte när hon har telefonjour förutom på tisdagar 7:30-8:30...

Förresten så var alla hästarna på helspänn idag. Det gick tydligen förbi 4 älgar utanför hagarna idag och Spyrna visste inte vad hon skulle ta sig till. Jag vet inte om Xipo egentligen blev så rädd för älgarna, men han gick väl loss när han såg hur uppspelta de andra hästarna var om inte annat. Så alla hästarna fick faktiskt gå in tidigare idag. men de var ju rätt uppspelta i boxarna också, vilket märktes inte minst när Xipos box skulle mockas, den var rätt stökig om man säger så...

Bättre eller sämre?

Såret såg väl sådär ut idag. I måndags såg det jättebra ut, ganska rent, inget svallkött och sårkanterna hade börjat dra ihop sig. Idag såg såret inte riktigt lika rent ut, eller så hade det börjat bildas en rejäl sårskorpa. Jag ville inte rota idet för mycket nu när Xipo har lugnat sig.
Idag kunde jag både borsta benet och kratsa hovarna på alla fyra benen, Ja, förutom att försöka spola rent såret med vattenslangen då. Så det ska nog gå bra när Jörgen kommer för att sko Xipo den 3:e oktober.
Sofia tyckte att Xipo hade börjat bli lite mer rastlös så hon föreslog att han skulle få mer hösilage så han höll sig sysselsatt. Jag vet inte riktigt, idag fick jag mocka ut en hel del gammat hösilage, som han bara hade trampat runt i boxen. Så han fick bara ett kilo extra i lunchpåsen som han ska få ute i rasthagen.
Maria tycke att jag kunde ge honom valeriana, som tydligen ska vara lugnande för hästar. Pappa apotekaren sa att det var ju lugnande för människor, men fungerade helt tvärtom för katter. Hästar visste han inte, men han trodde inte att det skulle vara nån fara t.ex. för överdosering. Så nu har jag beställt det på nätet.

fredag 12 september 2008

Sova och tänka...

I morgon ska det bli sovmorgon. Hopas jag inte som vanligt vaknar av mig själv. Det har jag gjort de två senaste dagarna trots att jag ätit sömntabletter. Fast jag får väl trösta mig med att 7 timmars kontinuerlig sömn är bra mycket bättre än 5 1/2 timme...

På söndag måste jag röja i lägenheten, det har blivit kraftigt eftersatt de senaste veckorna. Nästa helg kommer pappa Per hit och han brukar alltid tycka att det är för stökigt.

Jag läser en intressant kurs på IT-Universitetet.; "Science & Research Methodology", som en del av mitt doktorerande. Just nu föreläser docent Sven Andersson om vetenskapsteori, hans första föreläsning handlade närmare bestämt om positivismen och Karl Popper och vad som skiljer de synsätten på kunskap och vetenskap åt.
Jag får lite intressanta idéer om vad som faktiskt får kallas vetenskap skulle skilja sig åt mellan de synsätten och misstänker till exempel att det som i USA kallas "Intelligent Design" faktisk skulle anses vara vetenskap enligt en positivistisk definition, men inte enligt Popper.
Jag kanske ska skriva ner mitt resonemang som inlämningsuppgift? Det borde väl visa att jag inte bara har lyssnat på föreläsningen utan att jag också har förstått kunskapen tillräckligt bra för att kunna tillämpa den på exempel som inte har gåtts igenom i kursen. Ambitiöst? Men det borde man nog kunna kräva på doktorandnivå...
Fast jag misstänker att detta rean har gjorts av någon annan och jag vill inte bli misstänkt för plagiering.

Fixa idéer

Sofia Johansson lovade att komma och hjälpa mig att lägga om förbandet, vilket var jättesnällt av henne då Sofia som sköter stallet skulle iväg och tävla med Corré. Xipo har ju varit utan bandage sen igår kväll så jag började med att försöka rengöra såret genom att spola honom med vattenslangen, vilket faktiskt gick jättebra. Han stod helt still trots att jag riktade strålen rakt på såret. Så allt hans sjåpande och stirriga beteende beror inte på att det faktiskt gör ont utan är bara en fix idé i hans huvud. En idé som tyvärr nog blir väldigt svår att träna bort.

Men när vi sen skulle försöka lägga på ett nytt bandage så var det helt kört. Xipo ville inte stå still med benet varken utan eller med brems, precis som igår. Vi försökte inte så länge utan han får gå utan bandage tills vidare om såret inte ser ut att bli värre.

Jag är faktiskt inte så orolig längre. Jag ringde till hästkliniken idag på Åby och fick prata med klinikchefen själv, veterinär Heimdahl (blivande chef för stuteriet i Flyinge). Enligt honom så kommer såret att läka både med och utan bandage, den största fördelen är att bandaget i viss mån kan motverka svallkött som man annars kanske får ta bort. Men ikväll såg såret bra ut och svullnaden såg mindre ut än igår, så det hela kanske är på rätt väg? Och veterinären tyckte att det inte var värt risken att bli sparkad bara för att lägga om såret.

Imorgon ska jag hämta den sista dosen antibiotika på apoteket i Kungälv, ta hand om Xipo och sen gå på lusitanofeiran på Hisingen. Jag lovade i ett svagt ögonblick att jag skulle hjälpa till som funktionär, men då slipper jag betala inträde till de två klinikerna med João Lynce och Julio Borba.

torsdag 11 september 2008

Nu är jag less på det här!

Alltså dj-vla skithäst! Xipo blir ju bara värre för varje dag. Jag är helt förtvivlad för jag inte kan ta hand om min häst och jag vet uppriktigt sagt inte vad jag ska ta mig till. Jag får väl sälja Xipo, men det går ju inte heller förrän han är återställd.

Jag kan ju inte begära att någon annan ska ta hand om den farliga delen (dvs bakbenet) eller att de ska stå och vänta i all evighet så att Xipo lugnar ner sig, för det verkar han ju inte göra. Idag hjälpte Anni mig först och sen Kristina bara för att det tog så lång tid.

Man hade ju kunnat hoppas på att Xipo skulle vänja sig vid att jag lägger om förbandet vid det här laget, men det är tvärtom, han blir bara mer och mer stirrig för varje gång. Idag gick det bra att ta bort det gamla bandaget med kompress. Det gick halvdant att tvätta såret, att torka ur det värsta gick väl så bra, men när jag sen försökte skölja såret med koksaltlösning så började han ju rycka benet. Och sen var det helt kört att få honom att hålla still benet, bara jag närmade mig bakbenet så började han rycka åt sig benet. Och det spelade ingen roll att han var bremsad.
Nu får han stå utan bandage eller kompress. Jag kan bara hoppas att såret inte vätskar för mycket. Kristina sprayade lite sårspray på honom som förhoppningsvis skyddar lite mot eventuell smuts. Enda trösten är att det är rätt lätt att ge honom antibiotikan. Jag ska försöka ringa veterinären på Åby Hästklinik imorgon, men det är ju inte mycket de kan göra, mer än möjligen lugna mig, eller inte lugna mig i värsta fall...

På lång sikt så går det inte att ha det så här om han fortsätter detta beteendet, det blir ju helt omöjligt att kratsa ena hoven på honom. Och hur han kommer att reagera när han ska bli skodd vågar jag knappt tänka på. Min häst kommer att bli svartlistad hos hovslagaren.

tisdag 9 september 2008

Ser ut som en lusitano eller inte?

Glömde två saker...

Sköterskan på kliniken tyckte inte att Xipo var rastypisk. Om jag ska vara snäll så var hon kanske mer van vid den barocka typen med kraftiga bogar och rumpor som ser mer ut som PRE och inte Veiga-hästar som avlats för tjurfäktning utan större inblandning av spanska hästar i aveln.
Eller så har jag inte fattat nåt och Xipo är inte alls typisk för en Lusitano med sin korta rygg, lågt ansatta svans, gråa man, konvexa nosrygg, stora rörlighet, snabba reaktionsförmåga och ...

Jag har sovit väldigt dåligt de senaste två nätterna, så jag är helt slut efter allt jag var tvungen att göra idag. Jag tror jag har en sömntablett Propavan kvar som jag ska ta ikväll, så hoppas jag att jag är lite mer utvilad imorgon. Förresten ska jag på andra delen i Grönt kort-kursen imorgon. Vi ska öva hästhantering i praktiken så jag skulle väl inte somnat i vilket fall, men det kan ju vara en frödel att vara lite skärpt när jag ska hantera främmande unghästar. Efter det så måste jag åka till stallet och lägga om Xipo. Sofia U sa hon hade tid att hjälpa mig som tur är...

Lång konvalescens

Nu har vi varit på hästkliniken på Åby. Det tog i princip hela dan. Inte själva besöket alltså för det var rätt snart avklarat,men allt runtinkring:
Köra till stallet. Borsta Xipo. Leta efter transportskydden som jag aldrig hittade utan fick låna av Kristina. Få på dem. Lasta honom (och han var rätt skeptisk till att gå in i transporten till att börja med, som tur var fick jag hjälp av Kristina). Köra ner till Åby. Undersökas. Vänta medan det lugnande medlet slutade verka så vi kunde köra hem igen. Lasta på honom på transporten, denna gång ensam. Köra hem till stallet igen. Lasta av honom. Ta av transportskydden. Släppa ut honom i hagen. Sätta på ett regntäcke (fel ordning, jag vet att det hade varit enklare att sätta på täcket först, men han var så kissnödig i stallgången). Köra till Kungälv för att hämta ut antibiotika på apoteket. Äta en halvdan sushilunch i Kungälv (ska nog rapportera in det till http://www.sushikartan.se/). Åka tillbaka till stallet för att ge honom antibiotikan (tur att Sofia var där och kunde hjälpa till, man vill inte spilla preparatet då det kostar en hundralapp per dos).

På kliniken var de inte så imponerade. Dels var Xipo sedvanligt sjåpig och hetsade upp sig när "sköterskan" skulle rengöra såret så han fick först lugnande, sen en brems runt näsan och till slut smärtstillande. Så ont gör det faktiskt inte, hetlevrade portugis! Dels var de väl inte riktigt nöjda med det råd jag fick av jourhavande distriktsveterinär i Stenungsund på telefon när jag ringde dit i torsdags. Veterinären på Åby beklagade att han inte hade sytts på en gång för då hade konvalescensen troligen blivit mycket kortare, som det är nu så kunde de ta flera veckor innan såret läker och det blir troligen ett fult ärr också. Och så skulle Xipo vila under tiden! Jag som vet hur han blir efter att inte blivit riden efter bara några få dagar...
Jag skulle lägga om såret med kompress dagligen så länge det vätskade sig. Med tanke på att han är liiite jobbig när det ska göras och att man måste vara två så hoppas jag det inte måste göras alltför länge till. Om det tog lång tid så skulle vi nog behöva komma på återbesök. Jag fick med mig kompresser och bandage så jag klarade mig en vecka i alla fall (det kommer säkert på räkningen de skickar hem).
Veterinären undersökte tänderna också, men då gick jag ut från undersökningsrummet. Det är ingen vacker syn när de spärrar upp munnen på en häst. Men tänderna såg tydligen riktigt bra ut. De slipade av några kanter så att Xipo inte skulle få sår i kinderna så lätt. Så om han inte går upp i vikt så beror det i alla fall inte på att han inte kan tugga ordentligt.

Just det, de vägde honom också för att få rätt dos på antibiotikan. Han vägde mycket mindre än jag trodde, närmare 40 kg mindre! Så målet är att han ska gå upp 80 kg och inte 40! Veterinären var inte orolig att han skulle vara för mager (än?) och tyckte att jag skulle sluta med kraftfoder så länge han vilade så att han inte skulle få så mycket överskottsenergi. Jag är inte helt övertygad att sluta helt med kraftfoder är en jättebra idé för en underviktig häst som äter dåligt med grovfoder så jag har nu skaffat "Cool mix" foder speciellt för att lugna ner heta hästar.

söndag 7 september 2008

Men stå still då!

Jag blir bara så nedslagen. Såret på Xipos ben är ett stort bekymmer. Det ser ut att hålla sig rent och fint även om det varar lite, det är knappt svullet heller. Han har lite feber, 38,1, men det är jag inte jätteorolig för heller. Nu har jag bara lagt ett luftigt bandage utan kompress så att skall läka bättre när luft kommer åt, men fortfarande lite skydd mot smuts.

Det som verkligen bekymrar mig är att det är i princip helt möjligt att rengöra och förbinda såret på honom ensam. Idag kunde jag ta av bandaget och spola såret med vatten från vattenslangen på egen hand. Men när jag sen skulle försöka torka bort lite var och förbinda såret med luftigt bandage så var han helt omöjlig. Han bara hoppade runt och piafferade i stallgången hela tiden. Till slut fick jag be Johan bremsa honom så att han stod någorlunda still och till och med då var det jobbigt. Hur skall jag göra nästa gång om det inte finns någon i stallet som kan hjälpa mig?

Imorgon har jag inte tid att åka till stallet på kvällen så jag måste dit innan jobbet, hoppas det är nån där då...

torsdag 4 september 2008

Fler sår...

Nu sitter jag hemma och deppar för Xipo hade ett stort sår på benet. Jag hade andra planer imorgon och tänkte inte åka till stallet alls, men nu måste jag dit och lägga om förband, kanske både på morgonen och kvällen. Hoppas bara förbandet han fick ikväll inte sitter för hårt om det svullnar ännu mer under natten. Dessutom hade han lite feber. Suck...

Dessutom fattar jag inte hur han har kunnat få såret för det sitter på utsidan av bakbenet och det finns knappast något i boxen eller hagen som han kan ha skadat sig på.

onsdag 3 september 2008

Grönt Kort-kurs, del 1

Idag har jag varit på det första av tre kurstillfällen för att ta Grönt Kort, så det var ingen ridning i regnet. Vi är bara två som går kursen och kursmaterialet är egentligen framtaget för att även ungdomar med mindre hästerfarenhet än vi två har ska kunna ta det så det är inte så krävande. Än, ska jag kanske säga för nästa gång ska vi ha praktiska moment i hästhantering. Får se hur det går då jag oftast tycker att hästar är lite för buffliga för min smak och dessutom hanterar jag Xipo lite annorlunda jämfört med de flesta halvblod.

Igår red jag lektion för Maria. Xipo går bättre än nånsin, eller så rider jag honom bättre än nånsin. Men oj vad han är stark. Det är ju positivt att rida en kraftfull häst, men det kräver ju sin ryttare också. Igår så red jag och Maria i 40 minuter var och då vart han lite svettig utan att verka speciellt trött. Det är nästan så jag skulle önska att han blev lite fet och slö. Eller i alla fall lite fetare...

söndag 31 augusti 2008

Att ta det lugnt...

Nu är det en hel vecka sen senaste blogginlägget. Igen...

Idag var jag funktionär på Kungälvs hästsportklubbs klubbmästerskap i dessyr. Min huvuduppgift var att gå med domarprotokollen från domarbordet i manegen till tävlingssekreteriatet. Det blev lite enformigt i längden och en snabb överlagsräkning säger att jag har gått mellan en halv och en mil på alla de protokoll jag burit. Dessutom blev det riktigt varmt i ridhuset på eftermiddagen då solen låg på. Efter tävlingen var jag så trött att det blev ingen ridning utan det enda jag gjorde var att putsa tränset.

På det hela taget har det inte blivit så mycket ridning denna vecka, men allt är ju försås relativt...

Så här har schemat sett ut efter kursen förra helgen:
I måndags skrittade jag ut med Xipo i en timme i det fina vädret. I tisdags så arbetade jag honom vid hand vilket gick rätt bra trots en massa distraktion i form av nordsvensken Tindy och islandshästen Spjuna i paddocken. I onsdags var det vilodag, och det var lika bra med tanke på hur dåligt vädret var.
I torsdags och fredags så blev det två rätt tuffa träningspass där Xipo kändes ovanligt explosiv. Kan ju bero på att jag krävde lite mer än vanligt av honom. Fast han börjar bli för vältränad, jag var helt slut efter båda passen och han var knappt svettig.
I lördags hjälpte jag till att förbereda inför dagens tävling och efter det så blev det ett pass med arbete vid hand igen. Xipo arbetade väldigt bra. Fast han är lite bedrövlig ändå. När jag skulle behandla honom efteråt med Switch fästing- och knottmedel så slet han sig och sprang bort till Arwens hage och skulle visa upp sig lite. Hon gick ju igång på det och visade lite Terre a Terre. Fast Xipo tröttande rätt snabbt och gick för att beta och då var det inga problem att fånga i honom. Men jag blev lite orolig ett tag. Vem vet hur långt han hade kunna springa, tillbaka till gamla stallet? Sen band jag upp honom inne i stallet och fixade klart med Switchen. Han var inte glad men han accepterade det i alla fall.
Och idag var det som sagt var tävling, fast inte för oss...

söndag 24 augusti 2008

Mycket att göra blir det...

Det har hänt så mycket senaste veckan på hästfronten så att bloggandet har blivit lite eftersatt. Men här kommer i alla fall ett kort sammandrag. I onsdag red jag Xipo till hans nya stall. Det verkar inte ha varit alltför jobbig omställning för honom, men han är lite orolig i boxen. Kan ju bero på att det står två högbrunstiga ston i samma stall...
I torsdags tappade han ena bakskon i hagen (det var ju de två där fram som Jörgen skodde förra helgen). Det var ju inte hel oväntat, men jag hoppades att den skulle sitta kvar en dag till för precis som jag befarade s gick ju en del av hoven sönder och då blir det ju mindre att fästa den nya skon i. Som tur var så hade jag ju bokat in att Jörgen skulle komma på fredag morgon och sko Xipo bak. Det var ju planerat sen länge för jag skulle ju rida kurs med João igen hela helgen.

Kursen var otroligt bra. João är en trollkarl på att få fram det bästa hos en häst, vare sig han rider själv eller har en elev som rider. Xipo var en extratrimmad sportbil med fjäderlätt gaspedal. Explosiv kraft i 159cm häst. Nu börjar jag känna igen det jag gillade hos de bästa Lusitanos jag red i Portugal. João kommer till Sverige någorlunda regelbundet så det går ju att få lite kontinuitet i träningen för honom, synd bara att det är så förb-nnat dyrt. Jag har inte riktigt så mycket pengar att jag kan vara med varje gång han kommer.

Xipo fick åka transport varje dag för jag ville dels att han skulle sova i sitt nya stall varje kväll istället för ytterligare ett nytt ställe på en vecka. Dels så kunde han gå och beta istället för att behöva stå i en gästbox hela helgen. men han är inte jätteförtjust i att åka transport. det är nog rätt jobbigt för honom för han blir svettig varje gång, men han verkar skaka av sig de t rätt snabbt. fast han var inte riktigt lätt att lasta de sista gångerna som han var de första gånger vi var ute och åkte, utan stod bara på rampen och nosade. Fast jag överlistade honom. Xipo har ju så stor respekt för ridspöet att om jag duttade honom lite på baken så tog han ju ett steg framåt, så jag kunde få honom att gå in utan stress ett steg i taget. Sen var det bara att köra, när han väl var inne så stod han lugnt kvar utan att försöka gå ut ut transporten

måndag 18 augusti 2008

Får man tappa hur många skor som helst om man är häst?

Weronika ringde precis och sa att Xipo har en lös sko bak (det var de två där fram som Jörgen skodde i lördags). Så det blev ingen ridning för henne som vi kommit överens om. Hon trodde inte att skon skulle sitta kvar till på fredag så jag SMS:ade Jörgen så får vi se vad han har för möjlighet att göra nåt i veckan...
Behöver jag säga att jag börjar bli lite trött på det här med dålig hovkvalitet? Enda trösten är att jag garanterat kommer att ha Xipo skodd till kursen på fredag...

Hjörtur

Jag hörde idag av en arbetskompis som var och red tur på Tofta i helgen att de som köpte Hjörtur av mig funderar på att sälja honom. Jag blev lite lite ledsen när jag hörde det för jag vill inte att han ska bli en stafetthäst som går från ägare till ägare.
Men han är tydligen uppskattad av familjen Larsson. Staffan som ledde turen hade honom som täthäst och var svår att hinna ifatt.

söndag 17 augusti 2008

Drömmer hästar?

Jag börjar tro att hästar är ännu känsligare än människor för en god natts sömn, eller snarare bristen på en. Xipo och Martell fick vara kvar ute i hage över natten eftersom det var så bra väder och egentligen tror jag att det är roligare för dem än att stå inne i en box.. Men det verkar som om Xipo inte kan sova lika lugnt för varje gång han varit ute över natten så är han mer spänd och stel. Det är väl som en själv när man inte sovit bra, man är inte i toppform.

Ridningen gick väl sådär, jag får väl se dagens pass som materialtest. Jag hade köpt nya sporrar på My One efter att den manlige expediten sagt att sporrarna från Sprenger borde passa även en man, plus att de skulle gå att böja ut lite i nödfall. De satt i alla fall kvar och gav inte upphov till skav så de får godkänt.
Dessutom så bytte jag tillbaka till mina gamla stigläder från Wintec. De är inte alls lika snygga som de som sitter på nu i enkelläder, men de töjer sig i alla fall inte. När jag hade plockat loss de i läder såg jag dessutom att de töjt sig olika på höger och vänster sida, det skiljde nästan 2 cm. Kasst! Om jag nu ska gå på inte bara funktion utan också utseende så får jag väl skaffa mig ett par snordyra stigläder från Bates. Garanterat otöjbara och ser förbannat välkonstruerade ut. Får fundera på vilken längd jag ska ha bara, herrlängd är snyggast för då jag jag stoppa änden i söljan på sadeln, men frågan är om de i så fall går att justera så kort att Maria kan ha dem i rätt längd då hon eller någon annan rider Xipo. Jag kunde också notera att de kostade 132:- mindre på My One än på Tre Hästar i Kungälv. Inte första gången det skiljer i pris mellan de lokala ridsportbutikerna, det lönar sig att jämföra...

lördag 16 augusti 2008

Nya pjuck..

Xipo fick nya skor på båda framfötterna av Jörgen i morse. Han var jättetrevlig att rida när jag satte upp efteråt. Vi skrittade bort till Sofias paddock och gjorde lite enkla övningar i skritt och trav och han var mjuk och bjöd bra framåt nästan hela tiden. Jag tror jag har förstått hur jag ska stimulera honom att vara mjuk i nacken och tugga på bettet och samtidigt behålla framåtbjudningen och rörligheten i ryggen. Jag hoppas det håller i sig.

fredag 15 augusti 2008

Finns det nån garanti när det gäller hovar?

Alltså, jag ger upp. Eller vad ska jag göra?

När Margareta plockade in Xipo från hagen såg hon att han hade tappat en sko. Igen!!! Jag fick tag på hovslagare Jörgen rätt snabbt så han ska komma och titta på det imorgon bitti. Men det blev ingen lektion med Maria idag. Det är andra gången det händer. Nu får han stå i boxen i natt trots att det är bra väder ute. Lite tråkigt för Martell som också får stå inne, annars blir han ensam i hagen. Xipo var väl inte helt nöjd att inte få komma ut och jobba innan jag gick, men han får skylla sig själv.
Så jag åkte och tittade på när Helena skulle rida Pontus på distriktets dressyrinventering. Kul att se men jag orkade inte se den sista gruppen utan gick efter en dryg timme.

Jag skulle hyra Sofias släp på kursen nästa helg vilket+ jag kom överens med henne för flera veckor sen, men hon kom på igår att hon skulle rida tömkörningskurs den helgen. För att det skulle lösa sig så måste jag försöka byta ridtid på söndag. Jag får ringa till Maria imorgon och se om det går.